Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Jag öfvergick därför, sedan jag i mindre autoklaver gjort grundliga
försök med att utgjuta dessa under uppvärmning och föregående
grund-ning med bly, vid större för industriell skala, till homogenförblying.
Bly beklädnaden sammansmältes på sätt och vis härvid med järnet,
och en beklädnad erhålles, som i alla afseenden uppfyller de högst ställda
fordringar.
Blyets utvidgning och sammandragning efter denna beläggningsmetod
vid resp. uppvärmning och afkylning följer fullständigt järnets, och man
kan ej efter 2 års förlopp och daglig användning finna den minsta
förändring i blyets struktur. Jag erhöll på så sätt en för ändamålet
tjänlig autoklav. Under mina arbeten härmed erfor jag emellertid, att
reaktionsförloppet ej blef detsamma, som då jag*arbetade i autoklaver af koppar.
Att utröna orsaken härtill kräfde ett långt och tidsödande arbete. Då
jag t. ex. uti en autoklav af koppar i gasrummet insatte en ring af
blyplåt, som tätt slöt till autoklavens öfre inneryta och utförde
sönderdel-ningsprocessen på vanligt sätt, erhöll jag ingen fällning. Jag utbytte
blyplåten mot aluminium samt äfven mot diverse hållbara lackeringar,
men med samma dåliga resultat. En vid sådana tillfällen uti
gasrummet upphängd mindre kopparspiral förändrade emellertid
reaktionsförloppet fullständigt. Processens förlopp blef genast normalt.
Förklaringen härtill finnes uti följande: vid vanlig affallslut
öfverstiger numera den fria S02-halten sällan 0,oi %. Den mängd svafvelsyra,
som bildas vid oxidationen är således högst minimal och oftast ej
tillräcklig för den impuls, som behöfs i sönderdelningsögonblicket.
Vid hög temperatur själloxideras med största lätthet uti luten varande
kalciumsulfit till motsvarande sulfat och sulfid, den senare omsätter sig
med den fria svafvelsyran i första rummet till vätes vafla och
kalcium-sulfat, och någon aktiv verkan af den bildade svafvelsyran erhålles ej.
Finnes emellertid koppar närvarande, så bildas i första hand
kopparsulfat, hvilket i spaltningsögonblicket omsätter sig med bildad
kalcium-culfid till sulfat och kopparsulfid, hvilken senare åter med svafvelsyra
på nytt bildar S02 och kopparsulfat. Kopparsulfatet verkar således
katalytiskt. Utom kopparsulfat fås samma reaktionsförlopp med
användning af kvicksilfveroxidsulfat. En mindre mängd af något af dessa
salter tillförd luten, äfven om den befinner sig uti en autoklav af bly eller
annat materiel, som ingår förening med svafvelsyra, är tillräcklig för
att fullfölja reaktionen i den riktning, jag för utskickar vara förloppet vid
min sönderdelningsprocess.
Att emellertid ej processen går lika lätt uti en autoklav, där den inre
ytan är af bly, beror därpå, att det i autoklavens gasrum bildade
blysulfatet i detta fall är inaktivt.
Man skulle möjligen häremot kunna framhålla, att, då en gång
blysulfatet är bildadt, så skyddar detta autoklavens inneryta för vidare
sulfatbildning. Då emellertid vid sönderdelningen af luten såväl myrsyra
som ättiksyra bildas, är det lätt förklarligt, att sulfatet ej kan äga
bestånd. Dessa reaktioner, äro emellertid i förhållande till hvad som
förekommer då koppar är närvarande så obetydliga, att de ytterst litet
inverka på autoklavens varaktighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
