Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
kloroformens färg, men väl inverka större mängder bromider; ity att äfven
det af svafvelsyra frigjorda bromvätet efter hand oxideras af kameleon,
hvartill kommer att större mängder af brom störa jodreaktionen i
kloroform. Små mängder brom — ända upp till den med jod ekvivalenta
mängden — synas icke påverka kloroform färgen men väl
kameleontitre-ringen. Sålunda har jag vid jämförande försök med 0,12 m gr. jod fått
samma färg på kloroformen, antingen denna enbart upptogs eller vätskan
försatts med den ekvivalenta mängden = 0,08 mgr. brom.
Metoden blir alltså: l—2 gr. vattenfri tång föraskas vid så låg
temperatur som möjligt och ej för länge (se noten). Skulle askan, såsom
vid Ulva, icke vara starkt alkalisk, måste särskildt alkalikarbonat
tillsättas vid föraskningen.1 Askan löses i vatten, lösningen filtreras i en
cylinder med glaspropp och surgöres ined svafvelsyra, hvarefter tillsättes
en bestämd mängd, t. ex. 5 kbcm. kloroform. Jodvätet titreras nu med
1/100 n. kameleon tills färgen får en dragning åt rödt. Vätskan blir
därvid först färglös sedan gul af jod —’ om sådan finnes närvarande i
någon större mängd. Cylindern med innehåll omskakas kraftigt, då
jodreaktionen framkommer i kloroformen. Af en känd jodkaliumlösning
— jag använder 1/1,000 n. — tager man nu lika många kbcm. som det
åtgått tiondelar kbcm. kameleon, och bor joden härur på lika sätt
framkomma i lösningen och efter skakning med 5 kbcm. kloroform ge samma
färgreaktion som den gifvit vid tångaskelösningen. Så godt som alltid
erhålles dock ur tångaskan en något svagare eller möjligen alls ingen
färg, beroende på att andra oxiderbara ämnen än jodväte funnits i
tång-askelösningen. Man framställer i hvarje fall med hjälp af den 1/1,000
n. jodkaliumlösningen en jodlösning i kloroform af alldeles samma färg
som den, hvilken erhölls ur tången, och bestämmer härmed jodhalten i
•denna.
I tab. å nästa sida angifves halten af renaska, klor och jod i några
af mig undersökta tångarter, hvarvid dessa beståndsdelar beräknats på
85 % torrsubstans eller den mängd däraf som lufttorkad tång vanligen
innehåller.
I Ulva och öfriga här undersökta tångarter har jag icke kunnat
påvisa jod.
Jodhalten utgör alltså i % af renaskan i dessa tångarter:
Laminaria .................................... = 0,0 —5,o
Fucus serratus .............................. = 0,07—0,2
FUCHS vesiculosus.......................... =0,00 — 0,12
Halidrys...................................... = 0,08
Furcellaria ................................... = 0,06
Vid inaskning i stort kunna naturligtvis icke så höga jodhalter
erhållas, då förlust härvid alltid uppstår.
1 Särskilda försök ha nämligen visat att man icke utan förlust af jod kan inaska
organiska ämnen innehållande jod, såvida icke askan är starkt alkalisk. Så t. ex.
ger ett papper som indränkts med små mängder jodkalium, äfven efter försiktig
inaskning, en återstod som är jodfri. Pinnes däremot alkalikarbonat närvarande i
öfverskott, sker i allmänhet ingen förlust.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
