Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
enligt Neumann och Ber g ve1 och för La, Ge och Th enligt K.
Holmberg?
Beträffande de elektrolytiska potentialernas tecken har jag följt
monografien; tecknet angifver alltså om elektrodens laddning är negativ
eller positiv.
De i monografien så väl som af Wilsmore uppförda värderna på
potentialerna hänföra sig till den Nernst1 ska skalan, hvilken ju utgår från
att potentialen mellan en platinaelektrod, som vid l atm. tryck är
mättad med väte, och en l-normai vätejonlösning godtyckligt sättes = 0.
Jag har emellertid äfven begagnat den absoluta skalan, i det jag utgår
från det af mig funna värdet för decinormal-kalomelektroden3:
0,1 norm. KCl-lösn. mättad med Hg2 Cla | Hg = + 0,573 volt vid + 18°.
Jag har gjort detta, emedan jag tror att det af mig funna värdet för
decinormalelektrodens absoluta potential är riktigt; för öfrigt är frågan
om det rätta värdet på den absoluta potentialen icke af särskild
betydelse för det här behandlade ämnet, enär ett fel i värdet på den
absoluta potentialen vid den följande grafiska framställningen blott medför
en parallelförskjutning af abskissaxeln.
Som sannolikaste värde för spänningen:
decinormal-kalomelelektrod väteelektrod
angifves i monografien (sid. 194) + 0,337 volt. Om
decinormal-kalom-elektroders absoluta potential utgör + 0,573 volt så blifver alltså
väteelektrodens absoluta potential vid vanlig temperatur:
0,573 — 0,337 = + 0,236 Voit.
Vid omräkning af värderna i monografien till absolut skala har jag
afrundat detta värde till +0,24 volt emedan i monografien
potentialerna med fullt fog äro afrundade på hundradels (eller i vissa fall tiondedels)
volt. (Se tab. 1.)
De mellan klämmer satta talen i tabellen äro sådana, som icke äro
direkt mätta, utan beräknade ur termokemiska data; dessa tal kunna
som redan erinradt vara betydligt felaktiga. Det är således t. ex.
mycket troligt att normalpotentialerna för de alkaliska jordartmetallerna i
verkligheten äro lägre än för alkalimetallerna. De för de sistnämnda ur
termokemiska data beräknade värdena, som begagnades innan direkta
mätningar funnos, voro också högre än de i tabellen för alkaliska
jordartmetallerna uppförda. Af denna anledning har jag ock i tabellen låtit
de sistnämnda följa efter alkalimetallerna ehuru elementen annars i
tabellen äro ordnade efter normalpotentialens storlek. Ett frågetecken
betecknar värden, som visserligen äro direkt mätta, men där mätningen eller
beräkningssättet äro mindre säkra än för de öfriga. Ett utropstecken
betecknar de element, hvaraf elektroder icke kunnat framställas (väte och
1 Zeitschrift ftir Elektrochemie 21, 160 (1915). De där angifna värdena har jag
omräknat, i det jag satt normalpotentialerna för Cl, Br och J till resp. 1,36, l,os och 0,54
under det att N. & B. räkna med resp. l,33 0,993 och 0,53. N. & B:s värden äro
omräknade till vanlig temperatur ur värden, erhållna i smältor, och torde därför
icke fullt motsvara normal jonkoncentration.
2 Arkiv för kemi, l, l (1903).
3 Zeitschr. phys. Chemie 49, 129 (1907).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
