Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Har ölet näringsvärde?
Af K. G. Dernby
I krigstider är tillförseln af spannmål till olika länder starkt hämmad,
och statsmakterna hafva tvungits till att efterse, att den inom det egna
landet befintliga spannmålen utnyttjas så rationellt som möjligt. Från
många håll har den tanken framförts, att kornets användning vid
öl-fabrikationen skulle vara ett otillåtligt slösande med näringsämnen. I
Ryssland, Tyskland och England har ölfabrikationen dels stoppats, dels
har ölets styrka väsentligt reducerats. I Danmark och Sverige har äfven
denna fråga varit starkt på tal, och instundande sommar torde vidtgående
restriktioner i bägge länderna införas.
I Danmark, där ölet spelar en betydligt större roll än i vårt land, har
stor uppmärksamhet och äfven oro ägnats åt ölrestriktionerna. På
föranstaltande af »Bryggeriforeningen» har en af Danmarks främsta
vetenskapsmän, prof. S, P. L. Sörensen utgifvit en skrift: »Udnyttes Byggets
NseringsstofTer ligesaa fuldstsendigt ved Ölfabrikationen som ved
Anven-delse paa anden Maade?», som jag här i korta drag vill referera. Denna
får dock icke tagas som någon enbart agitationsskrift för bryggerierna
utan är en objektiv och klar utredning af hithörande frågor.
Utom i bryggeriindustrien kan kornet användas på två andra sätt, dels
direkt till näring åt människor i form af kornflingor och gryn, dels
indirekt som utfodringsmedel för kreatur.
I 100 kg. korn (85 % torrsubstans) finnas enligt Völfe1 följande ämnen,
hvilka ha nedan angifvet energiinnehåll:
Tab. 1.
2,9 kg. aska
9,8 kg. ägghviteämnen............................. 56,000 kal.
82,1 kg. orga- 1,8 » fett............................................... 17,000 >
niska ämnen 4,7 » cellulosa....................................... 20,000 »
65,8 » kväfvefria extraherbara ämnen...... 278,000 »
Summa 371,000 kal.
Tab. 2 är hämtad från samme författare och visar de produkter, som
i bryggeriindustrien utvinnas af 100 kg. korn, och deras energiinnehåll.
Ur denna tabell framgår, att en stor vikts-förlust uppstår vid
ölfabrikationen, icke mindre än 23 %. Denna härrör naturligtvis till största delen
därifrån, att under groningen och jäsningen kolsyra utvecklas och bortgår.
Men se vi på energiförlusten, är denna jämförelsevis ringa, endast 12,4 %.
Den största energiförlusten inträffar under maltberedningen, och den
kan minskas därigenom, att till kornet sättas stärkelserika ämnen, ris,
betaffall o. s. v.
Man får dock icke räkna ett ämnes näringsvärde endast efter dess
energiinnehåll i kalorier. I så fall skulle ju t. ex. fotogen vara ett
utmärkt näringsmedel. Man brukar kalla förhållandet mellan den af
organismen smältbara näringens energivärde och det totala energivärdet för
~T~VöItzTBioch. Zeitschr. 69. s. 334. 1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
