Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
isocykliska eller alicykliska föreningarna samt polymetylenföreningarna
m. fl., där alldeles nya syntetiska metoder tillkommit. Här föreligger
dessutom en grupp af föreningar, som i växtriket har stor utbredning,
nämligen terpengruppen, där reda i kemiskt afseende bragts, förnämligast
genom WallacKs under ett par årtionden outtröttligt fortsatta arbeten,
äfvensom den närstående kamfergruppen, i hvars utforskande bl. a.
verksamt deltagit Aschan och flera finska kemister. Också här har syntesen
följt konstitutionsforskningen i spåren. Många viktiga terpener hafva
framställts på konstgjord väg, och lika så har kamfersyntesen genomförts.
Under de senaste 10 å 12 åren har det terpener na närstående, högt
poly-meriserade ämnet, som kallas kautschuk, tilldragit sig kemisternas
särskilda intresse. Dess inre byggnad är visserligen ännu icke uppdagad,
men man har dock kunnat göra sig vissa föreställningar därom. Särskildt
Harries’ namn förtjänar härvid nämnas. Kautschuksyntesen är också
realiserad, och syntesens tekniska tillgodogörande är nästan uteslutande
en fråga om tillräckligt billigt och rikligt förekommande råmaterial. Det
är bekant, att fabriksmässig tillverkning af kautschuk i stor skala äger
rum i Tyskland, och, hvilka värden det här gäller, framgår däraf, att
den årliga kautschukkonsumtionen redan före kriget uppskattades till ett
värde af mer än 3/4 nrilliard kronor.
Af de talrika heterocykliska grupperna voro före 1890-talet kända och
närmare studerade egentligen endast pyridin-, kinolin-, pyrrol-, indol- och
tiofen föreningarna. De öfriga äro väsentligen tillkomna under senare tid och
erbjuda en förut oanad mångfald, och gäller detta särskildt de cykliska
kväfve-föreningarna såsom azoler, aziner o. s. v., hvilka uppkomma genom
kondensa-tionsprocesser af olika slag. Till de cykliska kväfveföreningarne höra jämväl
alkaloiderna eller växtbaserna, hvilkas förste representant, morfinet,
upptäcktes för jämt 100 år sedan. Utforskandet af deras inre
sammansättning har under senare tid lifligt sysselsatt de organiska kemisterna. För
de allra flesta viktigare bland dem är konstitutionen numera fastställd,
och äfven här har syntesen hunnit ganska långt, så t. ex. hafva nikotin»
papaverin, narkotin och hydrastin under nu ifrågavarande tidsperiod
blifvit syntetiskt framställda. Alkaloiderna erbjuda dock fortfarande ett rikt
fält för nya forskningar. Så är t. ex. kininsyntesen, hvilken alltsedan
60 år tillbaka hägrat för mångens blickar, ännu icke fullt löst.
Uppgiftens praktiska betj^delse är dock icke numera lika stor som tidigare,
då kininet före tillkomsten af talrika konstgjorda • feberstillande medel,
intog en suverän ställning bland läkemedel. I sammanhang med
alka-loidforskningen bör nämnas studiet af purinföreningarna, hvilka utgöra
en såväl i växt- som djurfysiologiskt afseende viktig ämnesgrupp, och
hvars historia går tillbaka ända till 1830-talet, då Liebig och Wöhler
utförde sina på sin tid uppseendeväckande undersökningar Öfver urinsyran.
Genom omfattande undersökningar under loppet af 25 år 1882—1906
har Emil Fischer genomforskat och klarställt hela detta förut ganska
dunkla område.
Såsom det högsta målet för syntesen inom den organiska kemien kan
ägghvitesyntesen anses. Ägghviteämnena äro ju de substanser, hvilka
kemiskt sedt stå bärarne af de egentliga lifsfunktionerna närmast. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
