Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 1. Den 16 januari 1918 - Om ägghvitebildningen i djurorganismen. Af Chr. Barthel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
OH / CH—NH
<-’\ \ ._._../ |j \ .
\ i \ || //CH
! ’. }NH II ff
^r ^^ i / c- - N
L l c CH i
l a CH, ! CH,
CH-NH2 CH—NH, * CH-NH,
! OH__NH i
r<nnw t - l
OOOH COOH | COOH
COOH
fenylalanin tyrosin tryptofan histidin
CH, CH.2 CH(OH) CH2
CH, CH . COOH CH2 CH. COOH
pr olin oxiprolin
Till denna samling höra tvenne cykliska aminosyror, nämligen prolin
och oxiprolin. Man var länge ej fullt säker på att dessa senare ej äro
konstprodukter, bildade under själfva hydrolysen, men det är nu bevisadt,
att de förekomma i ägghvita.
Tack vare hufvudsakligen Emil Fischer s arbeten veta vi att man kan
på syntetisk väg framställa äfven ganska komplexa polypeptider af enkla
aminosyror. Ägghvita har man dock hittills ej lyckats att syntetisera på
laboratoriet. En dylik syntes försiggår dock ständigt i såväl växt-, som
djurorganismen. Härvidlag föreligger emellertid en väsentlig skillnad
såtillvida, som växtorganismen själf förmår att utaf oorganiska
kväfveför-eningar (i form af salpetersyrad salter eller i vissa fall ammoniak)
uppbygga aminosyror, medan djuroganismen måste ha färdigbildade aminosyror
till sin disposition. Hos djuren tillgår nämligen kväfveassimilationen så, att
de ägghviteämnen, som med födan inkomma i organismen, sönderdelas
af olika proteolytiska enzymer i aminosyror, af hvilka sedan organismen
uppbygger sin »artegna» äggvita. Hvarje djurart har nämligen sina
specifika, artegna ägghviteämnen, och om »artfrämmande» ägghvita
annorledes än genom matsmältningskanalen, t. ex. genom direkt injektion,
införes i organismen (parenteralt), så verka dessa kroppar såsom gifter
och gifva upphof till bildandet af särskilda antikroppar, som
oskadliggöra dem. Härpå grundar sig bl. a. hela immunitetsläran.
Man har ännu ej lyckats utfinna huruvida spjälkningen af de med
födan i organismen inkomna äggh viteäran ena fortsattes tills dess att
uteslutande fria aminosyror uppstå, eller om möjligen kortare kedjor af
dylika äfven kunna direkt af organismen användas för uppbyggande af
artegen ägghvita. Att med säkerhet afgöra denna fråga torde möta mycket
stora svårigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
