Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 1. Den 16 januari 1918 - Om ägghvitebildningen i djurorganismen. Af Chr. Barthel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
Med födan inkomma emellertid äfven fria aminosyror i djurorganismen,
och dessa behöfva naturligtvis ej undergå särskilda förändringar innan
de tjäna till ägghvitebildandet. Jag nämnde nyss att växterna själfva
bilda de aminosyror, som äro nödvändiga för deras ägghvitesyntes. Detta
gäller äfven för de lägsta växterna, de mikroskopiska svamparna.
Jästsvamparna t. ex. afsjpälka ur aminosyrorna ammoniak, som de sedan
använda för uppbyggandet af sitt cellprotoplasma. Detta förhållande
har först påvisats af Felix Ehrlich. Vid denna afspjälkning af
ammoniak bildas då alkoholer, och detta är anledningen till uppkomsten af
finkelolja vid alkoholjäsningen. Ur leucin bildas sålunda af jästen
iso-amylalkohol, ammoniak och kolsyra enligt formeln:
CH3\
* ;CH . CH2 . CH(NH2) . COOK + H,0 =
CH3/
CHA
=CH /°H ’ CHj ’ °H2 ’ °H + NHs + C°s
Då enzymer, sorn härvid äro verksamma, och som man f. ö. hittills
ej lyckats isolera, kallas desaminaser (eller desarnidaser). Deras verkan
skulle alltså vara af hydrolytisk art.
På sista tiden har man börjat tvifla på dessa enzymers existens,
sedan R. Schtveizer visat att ett så kändt oxiderande enzym som
tyrosinas äfven förmår sönderdela glycin i formaldehyd, ammoniak och
små mängder kolsyra.
Icke endast jäst, utan äfven mögelsvampar och bakterier bilda
finkelolja.
Man, kan såsom H. Pringsheim har visat, minska bildandet af
finkelolja högst betydligt, om man erbjuder jästen kväfve i en annan
lämplig form t. ex. genom tillsats af ammoniumsulfat. Af enbart ammoni*
umsalter förmår dock ej jästen att uppbygga sin ägghvita; Wildiers har
visat att för att jästen skall kunna utveckla sig, måste äfven organiska
kväfvekällor finnas närvarande, såsom pepton, aminosyror eller dylikt.
Wildiers antog att det i dessa organiska kväfvepreparat finnes ett visst
»något», som är oundgängligen nödvändigt för jästens lifsprocess, och
detta obekanta »något» kallade Wildiers »bios». Om denna
»bios»-fråga har mycket diskuterats utan att någon klarhet har vunnits. Dernby
har emellertid på sista tiden uppställt en förklaring häröfver, som ju
åtminstone låter ganska enkel. Han menar att under jäsningen äro väl
samtliga ägghvitespjälkande emzymer hos jästen i verksamhet, oberoende
af kväfvekällorna i näringslösningen, men finnas inga mer komplicerade
kväfveföreningar i denna, så bli dessa enzymer försatta ur funktion, och
härigenom skulle uppstå assimilationsrubbningar, som slutligen leda till
jästcellernas hungerdöd.
Emellertid är den mängd organiskt kväfve, som jästen oundgängligen
behöfver, ej så. betydlig, och det är ju kändt hurusom man i Tyskland
under kriget, när svårigheterna att erhålla ägghvitehaltiga närings- och
fodermedel började bli allvarliga, tekniskt förstod att uttnyttja den ända
sedan Pasteurs arbeten och på senare tid genom Kossowicz undersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
