Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 2. Den 15 februari 1918 - Kolloiderna i tekniken. Af Sven Odén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Kolloiderna i tekniken.1
Af Sven Oden.
Man får speciellt under de sista åren ofta vid diskussion af de
kemiskt-tekniska metoderna höra, att vissa produkter äro kolloida ämnen och att
behandlingen af desamma och bearbetningen af hithörande problem måste
ske i anslutning till den speciella gren af den fysikaliska kemien
»Kol-loidkemien.» eller som den modernaste tyska termen lyder
»Dispersoid-kemien», hvilken sedan århundradets början växt fram till en
själfständig vetenskap, betydelsefull kanske framför allt för kemiens tillämpning
på biologien.
Detta är naturligtvis fullt berättigadt, så till vida som tekniken gör
rätt uti att utnyttja alla de metodiska framsteg, den vetenskapliga
forskningen gör, men frågar man sig i hvad mån kolloidkemien ännu infriat
några af de löften och förhoppningar, som för ett tiotal år sedan sattes
till densammas förmåga att på ett tillfredsställande sätt lösa de speciella
kolloid-tekniska problemen, så kan svaret knappast utfalla fullt
tillfredsställande för kolloidkemiens vidkommande.
Jämför man den kolloidkemiska teknikens resultat med den
omhvälfning, som exempelvis den visserligen något tiotal år äldre elektrokemien
åstadkommit inom hela den kemiska teknologien och på sistone äfven inom
metallurgien, så måste ett eller annat kolloidalt smörjmedel eller en
förbättring i fabrikationen af fotografiska plåtar betraktas som rena
obetydligheter. Och tar man ett specialområde, där utan tvifvel kolloidkemien har
en viss framtid för sig, de medicinska behandlingsmetoderna, så utfaller
en jämförelse mellan den betydelsefulla insats, radiumterapien gjort i
botandet af kräftsjukdomar och sarkom, och de olika kosmetiska preparat
eller kolloidala metaller, som kolloidkemien lämnat åt Infektionsterapien,
knappast till den senares fördel.
Detta påpekande afser icke att nedsätta kolloidkemisk forskning och
dess betydelse, men det ligger en viss fara däruti att — som särskildt
från tyskt håll gjorts — drifva den entusiastiska reklamen för en
vetenskap alltför långt och utlofva framgångar, som stå i en mycket
mager proportion till resultaten,
Orsaken till den relativt obetydliga insats, den moderna
kolloidforsk-ningen gjort inom teknik och industri, har förnämligast två orsaker.
Främst beror den kanske därpå, att den rent vetenskapliga
forskningen knappast ännu hunnit så pass långt, att den kan tillfredsställande
klarlägga de nödvändiga och tillräckliga betingelserna för ett kolloidalt
systems existens, lika litet som den behärskar de tekniska
experimentella metoderna för att föra materien ur detta kolloida tillstånd. Hålla
vi fast vid den senare företeelsen, den s. k. koagulationen, så ha vi hos
1 Föredrag i Kemistsamfundet den 20 dec. 1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
