Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 2. Den 15 februari 1918 - Kolloiderna i tekniken. Af Sven Odén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
olika kolloider väl fem eller sex olika energiformer (temperaturändring,
bestrålning, skakning, elektrisk energi, tillförande af salter o. s. v.), hvilka
förorsaka koagulation, och vi ha nästan lika många teorier, men hvad
som föregår utflockningen och mekanismen härvidlag äro ännu ej
vetenskapligt klarlagda,
Jag kan här knappast undgå att ännu en gång komma med en
jämförelse med radioaktivitetsforskningen, där man, utgående från enkla
grundantaganden om atomernas sönderfall, lyckats från en enhetlig
synpunkt sammanfatta hela f enom en världen s mångfaldighet och otvunget ge
en förklaring åt och kvantitativt fastställa företeelsernas förlopp.
En andra viktig orsak ligger i den, jag skulle vilja säga hittills
öfvervägande »etiketterande» och generaliserande riktningen,
kolloidforsknin-gen på många håll tagit. Genomläser man exempelvis kapitlet
»kol-loidkemiens tekniska och praktiska användningar» i Wö. Ostwalds
propagandaskrift »De förbisedda dimensionernas värld», så rinner man
ett konstaterande af att våra kläder och skodon, pappersarket, vi skrifva
på, och bläcket i reservoirpennan äro kolloider likaväl som stålfjädrarna i
klockan och automobilringens kautschuk.
Detta må nu vara alldeles riktigt, men det har funnits kolloida
industrier, (garfning, färgeri, kautschukindustri) o. s. v. långt innan någon
kolloidkemisk vetenskap existerade, och framstegen på dessa områden ha
nog i stort sedt skett utan nämnvärd inverkan från kolloidkemiens
målsmän. Sålunda kan väl ett af de viktigaste, den syntetiska kautschukens
kondensation ur kolväten, som polymeriseras, betraktas som en
kolloidkemisk dispersitetsminskning, men det är den organiska forskningens
målsmän, vi ha att tacka för resultaten och inte kolloidkemisterna.
Vulka-niseringen af kautschuken erbjuder ett exempel på en annan process, som
varit känd och i sina detaljer utarbetad, långt innan kolloidkeniien satt
sin etikett på densamma och gjort gällande, att det är ett typiskt
ad-sorptionsfenomen — något som för öfrigt enligt senare undersökningar
är tvifvelaktigt.
Jag vill naturligtvis med dessa ord hvarken bestrida vikten af att
systematisera och under enhetliga synpunkter sammanföra olikartade
fenomen, eller att denna verksamhet ifrån kolloidkemisternas sida inte
bidragit till att för oss klarlägga många hittills gåtfulla fenomen, äfven
inom de tekniska processerna. Att, sedan hithörande fenomen blifvit
grundligt undersökta af experimentellt arbetande kolloidforskare, denna
vetenskapliga bearbetning utan tvifvel äfven skall komma tekniken till
godo, behöfver inte här närmare framhållas, men svårigheterna inom
kolloidkemien ligga just uti frånvaron af generella arbetsmetoder. Nästan
hvarje kolloid har sina individuella särdrag och fordrar speciella, metoder
för sin undersökning, och dessas utarbetande kräfver mycken
detalj-forskning. På alltför snabba, verkligt betydelsefulla framsteg inom
kolloid ernås teknik torde knappast vara att räkna.
Efter denna, i mångens ögon kanske egendomliga kritik af mitt
eget ämne, skulle jag göra ett försök att framlägga några kolloidkemiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
