Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 2. Den 15 februari 1918 - Kolloiderna i tekniken. Af Sven Odén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
små och de erhållna molekylär vikts värdena som en följd häraf osäkra,
hvarför molekylär vikt stal 15,000—20,000, som ibland uppgifvits, få
upptas med en viss försiktighet. Lämpligare är att angifva den ungefärliga
dimensionen på partiklarna i exakt mått. (1^=0,0001 cm.; 1/y/ = 0,0 o l//)
och metoder för bestämning af kornstorleken har utarbetats i samband
med ultramikroskopien. Att däremot kolloiderna skulle sakna osmotiskt
tryck, som man ofta hör uppgifvas, är oriktigt, och Svedberg har i själfva
verket visat, att kolloiderna ha just det osmotiska tryck, man på grund
af deras medelkornstorlek är berättigad antaga.
.Kolloiderna bestå således af fina partiklar, den dispersa fasen, (såväl
fasta som flytande) uppslammade i ett annat ämne, dispersionsmedlet,
hvilket äfven kan vara i fast, flytande eller gasformigt
aggregationstillstånd. Det vanligaste är vatten som dispersionsmedel och korn eller
droppar som dispers fas.
Vi påpekade i definitionen, att det för kolloida system karaktäristiska
är den stora ytutvecklingen, och man plägar tala om olika hög grad af
dispersitet (sönderdelning af den dispersa fasen), allt efter som gränsytan
mellan de båda faserna är mer eller mindre utvecklad.
: För att ge ett exempel härpå, kan man anföra Wö. Ostwalds: Om en
kub på l cm. kantlängd uppdelas i mindre af l/i kantlängd, förstoras
ytan 10,000 ggr., om partiklarna äro l//// stora 10 millioner ggr (ytan
ändras från 6 kvcm. till 6 resp. 6,000 kvm.). De kolloida
dimensionerna kan man lämpligen lägga mellan 1/^u och l^e, ehuruväl enstaka
mycket stora jättar bland molekyler i kemisk bemärkelse torde nå upp
till och kanske öfverskrida storleken !//«. (En molekylarvikt på 10,000
skulle med en spec. vikt -= l och kulform motsvara en diameter på c:a 3/jtu).
En grafisk framställning af kolloida partiklars dimensioner ger fig. l
o.ch 2 (efter R. Zsigmondy).
v Hur framställas kolloida lösningar? Jå, man kan lämpligast, enligt
The Svedberg, uppdela metoderna i två grupper kondens ations-metoder
och dispersionsmetoder. I det förra fallet förena sig molekyl- eller
jon-disperst lösta molekyler till de större kolloida aggregaten; i det senare
uppdelas de kompakta materiestyckena till de finare suspensionerna eller
kolloida lösningarna.
Exempel pä kondensationsmetoder ge oss den anförda bildningen af
kolloidalt svafvel, vidare sådana fall, där en kemisk reaktion ger upphof
till ett svårlösligt ämne, hvilket utfaller i finfördelad förrn. Klassiska
exempel utgöra natriumsilikatets sönderdelning medelst saltsyra, hvarvid
Th. GraJiam erhöll kolloidal kiselsyra, och guldkloridens reduktion till
kolloidalt guld genom formaldehyd, fosfor o. s. v. (Zsigmondy). Till
kondensationsmetoderna få vi äfven räkna uppkomsten af de otaliga
kolloida bildningar (cellulosa, stärkelse, ägghvitämnen, växtfärger o. s. v.),
hvilka uppbygga växt- och djurorganismerna.
Den ofvan relaterade principen, att framställa ämnen i kolloid form
genom att först skaffa sig ett lösningsmedel, hvaruti ämnet i fråga är
Etiolekylärt löst, att sedan minska lösligheten genom tillsats af vatten,
hvarvid en kolloid lösning fås, och slutligen bortskaffa det första lösnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
