Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 2. Den 15 februari 1918 - Om ägghvitebildningen i djurorganismen. Af Chr. Barthel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
flödigt, emedan de bensolhaltiga aminosyrorna samt cystin och tryptofan
finnas i tillräcklig mängd i de andra foderslag, som man under alla
förhållanden måste gifva samtidigt med limfodermjölet.
Professor Kullgren, som-jämte andra sakkunnige innevarande höst på
uppdrag af Fodermedelskommittén studerat tillverkning af
nödfodermedel i Tyskland, anser tillverkningen af »limkraftfoder» väl värd att i
vårt land upptagas, då man ju som bekant äfven hos oss står inför en
svår ägghvitebrist i utfodringen, hvilket särskildt återverkar på
mjölkproduktionen.
Jag har särskildt velat omnämna detta för att visa, hurusom de
intressanta vetenskapliga upptäckter, som under senare tider gjorts rörande
uppbyggandet af ägghvita i djurorganismen, kommit att få direkt
tillämpning i praktiken, tack vare den genom kriget förorsakade allmänna
foderbristen.
För organismens ägghvitesyntes är det alltså nödvändigt, att alla de
aminosyror, som oundgängligen behöfvas för densamma, och hvilka ej
kunna bildas af organismen själf, äfven äro tillstädes i födan. Finnes
nu någon af dessa aminosyror, som organismen ej själf förmår att
framställa, i blott ringa mängd, så är denna aminosyra naturligtvis af
ut-slagsgifvande betydelse för agghvitesyntesen i dess helhet. Det hjälper
nämligen ej att aldrig så mycket öka mängden af öfriga aminosyror,
det är och förblir naturligtvis den i minsta mängd närvarande, som är
den viktigaste. Först när äfven dennas mängd ökas, ökas äfven hela
äggh vitebildnin gen.
Detta är ju fullständigt i analogi med den af Liebig först formulerade
minimets lag för växtnäringen. Denna lag säger ju, att det af de för
yäxtproduktionen nödvändiga växtnäringsämnena, som förefinnes i minsta
mängd i en viss jord, är utslagsgif vande för hela växtprodukt lönens
storlek. Ökar man, genom tillförande af olika gödselmedel, aldrig så
mycket mängden af öfriga växtnäringsämnen, så uppnår man dock ej
något högre skörderesultat, så länge man ej äfven ökar mängden af det
i minsta mängd närvarande.
Mänsklighetens näringsproblem måste icke blott nu, under
världskriget, utan äfven sedermera lösas på grundvalen af de resultat, som de
näringsfysiologiska forskningarna fastställt. Den väg, vi här ha att följa,
är icke blott att noggrannt tillvarataga alla sådana ämnen, som i
organismen kunna tjäna till byggnadsmaterial, utan också att noga afpassa
den inbördes mängden af dessa olika byggnadsmaterial för erhållande af
största möjliga produktionseffekt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
