Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 2. Den 15 februari 1918 - Om ägghvitebildningen i djurorganismen. Af Chr. Barthel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
ratorium f ram ställa - födoämnen. Ty eftersom alla de för djurorganismens’
näringsbehof nödvändiga byggnadssten erna kunna framställas på kemisk
väg, så kan man.’ju defacto äfven tillverka födoämnen. Detta har dock
naturligtvis endast teoretiskt intresse, ty i verkligheten blir detta sätt
alldeles för dyrt, och det naturligaste och billigaste är och blir alltid att
låta växterna sörja för näringsämnesberedningen.
AbderTialden, som på ifrågavarande område utfört så originella och
epokgörande undersökningar, har äfven sökt besvara frågan, om hvilka
aminosyror som kunna undvaras eller ersätta hvarandra vid
ägghvitesyntesen i djurorganismen, och hvilka som äro absolut oumbärliga. Han
finner då, att glycin kan helt undvaras, ty djurorganismen förmår själf
framställa denna aminosyra i stor mängd. Kasein innehåller ej glycin
och dock är kaseinét ett »fullständigt» äggh viteämne, som helt eller i
hydrolyserad form kan ensamt uppehålla organismens kväfvebalans.
Lysin kan äfven undvaras. Arginin kan ersättas med ornitin, som ju
ingår i argininmolekylen. Tyrosin kan mycket sannolikt ersättas af
fenyl-alanin. I båda dessa aminosyror ingår ju en bensolkärna. Prolin är
heller ej nödvändig, måhända bildas den af organismen själf.
Ahderhal-den fann emellertid att tryptofan är absolut oumbärlig.
Utfodrar man t. ex. hundar med hydrolyseradt kasein, så kan man,
genom att gifva hundarna en viss mängd kväfve i denna form uppehålla
kväfvejärnvikten. Utfodrar man emellertid med alla i kaseinét ingående
aminosyror utom tryptofan, så går det ej längre att uppehålla denna
jämvikt. Hvad nu tryptofans konstitution angår, så karaktäriseras denna af
att molekylen innehåller en indolgrupp (se sid. 17). Detta skiljer denna
aminosyra från alla andra. Djurorganismen, åtminstone hos hunden,
förmår ej själf uppbygga tryptofan, och fattas denna byggnadssten i
födan, så tjäna de öfriga aminosyrorna ej mycket till, något äggh
viteuppbyggande kan då ej äga rum.
Låtom oss för ett ögonblick återgå till gelatinet, såsom användes vid
Magendies försök. Enbart förmår ej gelatin, som redan nämnts, att
uppehålla kväfvejämvikten i djurorganismen, emedan detta ämne saknar
aminosyror med bensolkärna, såsom tyrosin och fenylalanin, samt
tryptofan. .Tillsätter man dessa aminosyror, så blir äfven gelatinet ett
fullständigt äggh viteämne.
Lim förhåller sig på samma sätt som gelatin. Kaufmann har på
Zuntz laboratorium visat, att en tillsats af tyrosin, cystin och tryptofan
till lim gör detta till ett användbart fodermedel. De senare
aminosyrorna finnas i hornämne, och däraf har man under nu rådande svåra
ägghvitebrist i Tyskland föranledts till att anställa utfodringsförsök på
kreatur med en blandning af lim m j öl, beredt som vanligt ur hud- och
läderafTall och af ben genom urkokning, samt af hornmjöl, beredt af
hornämne ur klöfvar, hofvar och horn genom uppslutning med ånga vid
hög temperatur. Det visade sig också, att lim- och hornmjöl i blandning
med hvarandra förmå att i foderblandningen ersätta ägghviteämnen.
Dylikt foder kallas »lim k räf t f öder».
Emellertid har man på sista tiden i Tyskland kommit till den
uppfattningen, att hornämne i många fall åtminstone skulle vara öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
