Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3. Den 15 mars 1918 - Kolloiderna i tekniken. Af Sven Odén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
stalliserande ämnen kunna förekomma högt dispersa och såväl i
söl-som gel-foim. Så äro t. ex. partiklarna i många kolloida guldlösningar
otvifvelaktigt kristaller. Något motsatt begrepp till kolloid tjänar det
föga till att uppställa, emedan kolloiderna kontinuerligt öfvergå å den
ena sidan i de molekulära lösningarna, å den andra i suspensionerna.1
Med ordet stabilitet förbinder man på ett tämligen oklart sätt
föreställningarna om vissa egenskaper hos det kolloida systemet, hvarigenom
det får en viss tröghet, hvarmed systemet motverkar de krafter, hvilka
vilja ändra dispersitetsgraden och verka koagulerande. I vissa fall synes
stabiliteten vara större ju finkornlgare kolloiden är.
Det är nu af allra största vikt, att man genom vissa tillsatser kan i
hög grad öka systemens stabilitet. Sådana tillsatser äro dels vissa
jonslag, H°- och OETjoner, vissa anioner af oxysyror o. s. v., dels spår af
andra kolloida eller högmolekylära ämnen såsom ägghvita,
gummiarabi-kum, dextrin, färg- och garfämnen. Utan sådana tillsatser skulle många
kolloider endast ha en ringa stabilitet.
Så har man funnit, att de ofvannämda fettkolloiderna stabiliseras af
små tillsatser af hydroxyljoner, kolloidalt guld »skyddas» af en
ägghvite-halt af endast 0,5 mg. pr liter, protalbin- och lysalbinsyra användas
såsom skyddskolloider för kolloidal kvicksilfveroxid och järnoxid,
brom-silfver o. s. v.
En viss teknisk betydelse ha de preparat fått, som gått ut på
framställning af kolloidala lösningar af grafit i vatten eller mineraloljor,
hvilka användas såsom smörjmedel, tillverkade af amerikanaren Dr ff.
Acheson. Grafiten males först och rifves sedan intensivt med
disper-sionsmedlet under tillsatser af tannin eller garfämneshaltiga extrakt,
hvarvid man antager, att skyddskolloiden på något sätt omsluter
grafit-partiklarna och skyddar dem för hopklumpning med hvarandra till större
komplex. Härigenom blir det kolloida systemet så pass stabilt, att t. o. m.
Indunstning till en pasta kan ske, utan att denna förlorar sin förmåga att
vid utröring med vatten ånyo ge en sol.
Af intresse är vidare en del uppgifter om att grafitens »smörjverkan»
är större, ju mera finrifven densamma är, hvilket möjligen är af intresse
för våra tämligen oklara teoretiska uppfattningar af smörjmedlens teori.
Andra exempel på dylika skyddade system ger oss tusch, hvarest
kolpartiklarna skyddas af gummiarabicum och möjligen äfven garfämnen,
samt humusämnenas skydds verkan på lerpartiklarna, hvilket har stor
betydelse för såväl lerornas som humusämnenas transport i naturen.
Redan har framhållits den oerhörda ytutvecMingen hos kolloida
system. I en vätskas gränsskikt uppträda som bekant andra krafter än
inuti vätskan (kapillärkrafter), hvilket bland annat medför att lösta
ämnens koncentration här är en annan och vanligen större än
medelkon-centrationen i lösningen. I vanliga fall är denna koncentrationsändring
föga framträdande 2 på grund af ytskiktets litenhet, men i kolloida sy-
1 Motsatsen till kristalloid är amorf, ehuruväl från en del håll gjorts gällande
att all materie är kristallinisk, med mer eller mindre fin struktur. (Amorf = i
kristaller icke mikroskopiskt upplösbar struktur.)
2 Den medför ju som bekant i de flesta fall en ändring af ytspänningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
