Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4. Den 16 april 1918 - Om begreppet grundämne. Af Eva Ramstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
Isotopers atomvikt.
Då en transformation sker under a-strålning, utslungas en del af
atomens massa, hvarför det bildade ämnets atom vikt måste understiga
modersubstansens med heliurns atomvikt 4. /9 partikelns massa (Yisoo
af väteatomen) är däremot så liten, att ingen märkbar ändring i
atomvikten kan tänkas inträda vid dess utsändande. Detta ger nu en
möjlighet att med kännedom om strålningens art beräkna alla de aktiva
ämnenas atomvikter.
Enligt den gängse uppfattningen, att ämnen, som identiskt
öfverensstämma i några egenskaper, äfven göra det i alla andra, böra isotoper ha
samma atom vikt. Hur förhåller det sig nu härmed? Låt oss taga grupp
IV b, blyplejaden, som exempel. Utom vanligt bly med atomvikt
207,2 befinna sig där radium B, radium D och radium G med de
beräknade atomvikterna 214, 210 och 206 respektive (se tab. 2)?
dess-utom torium B och torium E med atom vikter 212 och 208 och slutligen
aktinium B och aktinium E, hvars atomvikter inan ej kunnat beräkna,
då modersubstansen aktiniums atomvikt ej är fastställd. Skillnaden
mellan den största och minsta atomvikten uppgår alltså ända till 8
enheter. Liknande förhållanden återfinnas i andra grupper.
Utforskandet af de radioaktiva ämnenas egenskaper har således
uppenbarat icke blott det egendomliga faktum, att hela grupper af ämnen
ingå på samma plats i det periodiska systemet, utan också att dessa
ämnen ha olika atomvikt, ehuru de äro identiska i kemiska egenskaper.
Å andra sidan visar det sig, att det finns ämnen, som ha samma
atomvikt men äro olika i kemiska egenskaper och således intaga olika platser
i systemet, såsom t. ex. radium C2, radium D och radium E. Men detta
Tabell L De radio-
(5) 04 2 O 6
UX/^ Ull–* lo"––––-> Ra^U Ra Em–* Ra
34 2 O (6)
Ac^U Rd Ac^^ Ac X–* Ac Em–^ Ac A –
42 3 i 2 O (6)
Th?-» Ms Th/^ Ms Thg^» Rd Th^-> Th X^-> Th Em~-> Th A "-*•
Siffrorna öfsrer elementen beteckna vertikalraden i det periodiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
