Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4. Den 16 april 1918 - Om begreppet grundämne. Af Eva Ramstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
står ju i fullständig strid både med satsen om elementens konstanta
egenskaper och med den princip, som legat till grund för upprättandet
af det periodiska systemet, nämligen att egenskaperna äro periodiska
funktioner af atö m vikten.
Man skulle då kunna invända, att dessa atom vikter äro teoretiskt
funna och således kanske ej öfverensstämma med faktiska förhållanden.
Det var därför af *den allra största vikt att genom direkta försök
bestämma atom vikten hos två isotoper. Emellertid föreföll detta svårt nog,
då dessa ämnen i allmänhet finnas i så små kvantiteter. På ett par
af. dem har man dock kunnat utföra direkta bestämningar, nämligen
dels på ionium och torium dels på radinm G och vanligt bly.
Hönigsdimid1 har bestämt atomvikten på två ionium-toriumpreparat.
Det ena var framställdt ur ett toriummineral så godt som fritt från uran,
det bestod alltså af nästan rent torium. Det andra härstammade från
ett pechblände i Joachimsthal, som utom uran och dess
sönderfallsprodukter innehöll mycket litet torium. loniumprocenten borde därför vara
stor, preparatets aktivitet angaf omkring 30 %. Det första preparatet»
atom vikt var 232,1 och det andras 231,5. Detta är hvad man skulle
kunna vänta, då ioniums atomvikt teoretiskt är 230.
Ännu mer öfvertygande verka emellertid de undersökningar, som
utförts på isotopparet bly’och radium G. Det sistnämnda bildar den
inaktiva slutprodukten till den långa raden af element i uranradiurnserien
med beräknad atomvikt af 206,0 under det blvets atomvikt blifvit
bestämd till 207,2.
1 O. Hönigsckmiä, Chemiker-Ztg. 39, s. 806 (1915).
aktiva serierna.
(3)
Ra B–^-> Ra G! (6) 4 5 6:4
l9’-r<’®,»7%-* Ra C’ a -> RaD^ RaE A^ Po-a~» RaG
,
ö o- .’.–-"
cCi (6)
’fu^JT-* AcC’ a- –> ?
4
AcE?
systemet.; De inom parentes äro, ej experimentellt bestämda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
