- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Trettionde årgången. 1918 /
86

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4. Den 16 april 1918 - Några siffror ur tillverkningsstatistiken för brännvin, maltdrycker och socker för tillverkningsåret 1916—17. Af K. Arnell, E. Envall och O. Holmberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

föregående tvenne tillverkningsår har under 1916—1917 även
denatu-reradt, skattefritt råsocker kommit till användning, ehuru i mindre
omfattning, vid en jästfabrik under hösten 1916. Denatureringen af sockret
har verkställts med 10 kg. maltgrodd per 100 kg. socker. Såsom
jäst-näringsämne användes maltgrodd i växlande mängd, tillsammans under
året 1,073,823 kg.

Materialkostnaden för brännvinet, beräknadt af priset på de råmaterial,,
som åtgått inom alla brännerier utom pressjästfabriker och
sulfitbränne-rier, har varit 29,9 öre pr liter n. st. mot 22,1 öre förra året. Det
ökade priset beror på den ständiga höjningen i pris å alla råmaterialier
i följd af världskriget. Till åstadkommande af 1,000 1. n. st. hafva
åtgått i genomsnitt 225 kg. spannmål, 63 hl. potatis och hvitbetor och
2,6 kg. råstärkelse. Priset pr hl. potatis har varit 4,06 kr. mot 3,20
året förut. I materialkostnaden för brännvinet ingår potatisen med
omkring 81 % mot 72,5 % året förut. Spannmålen har under året varit af
god eller medelgod beskaffenhet. Potatisens stärkelsehalt har hållit sig
omkring 16 å 17,5 %. Vid ett bränneri i Hallands län har under
tillverkningsåret inmäskats 145,300 kg. majs, hvilket såsom råämne vid
brännvinstillverkningen drager en tilläggsskatt af 8 öre pr liter tillverkadt
brännvin.

Denatureringen har under 1917 varit mindre än föregående året,
såsom synes af följande tabell:

l Liter ä 50 procent :
l vfd + 15° C.

l 1917 1916 ••.

l

För vetenskapliga behof ....................................... 18,533.3 19,715.3

Vid sjukhus......................................................... 52,858.8 58,995.8

» ättiksfabriker ................................................ 369,048.1 341,667.0

» kemiskt-tekniska fabriker.................................j 573,006.9 731,943.3

» krutbruk och sprängämnesfabriker.....................j 490,203.3 725,014.5

För färg- och fernisstillverkning.............................. 57,606,6 119,544.1

Till försäljning enligt 8 § i den.-förordn................... 3,720,164.2 4,521,607.1

» motorändamål (motorsprit).............................. 1,295,997.6 941,869.8

6,577,418.8 | 7,460,356.9

36,294,5 liter finkelolja hafva under 1917 uppmätts och försålts till
skattefri användning. Af hela den denaturerade mängden, något öfver
6,57 millioner liter, härstamma 4,770,059,6 1. från de fyra
sulfitbränne-rierna. Ehuru det af de gångna årens erfarenhet torde vara bevisadt^
att sulfitfabrikerna genom destillation af affallsluten skulle kunna
tillgodose hela landets behof af brännvin och däröfver, lägger dock gällande
lag hinder i vägen för sulfitspritens användning till dryckesbrännvin och
inskränker i verkligheten dess bruk till tekniska ändamål i denaturerad
form, såvidt den ej exporteras. Exportförbud på brännvin i följd af
världskriget har under året varit gällande. Tillika har beslag blifvit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Oct 23 11:47:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1918/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free