Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 5. Den 16 maj 1918 - Kolloiderna i tekniken. Af Sven Odén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
På samma sätt som nu ur den högt dispersa resp. molekylära
guld-lösningen i glasmassan man genom försiktig uppvärmning kan kondensera
partiklarna till rubinglasets dispersitetsgrad, så kan man genom
»anlöpning» af Martensiten erhålla Troostit, och hos Troostiten kan man i sin
ordning genom långvarig upphettning vid endast 150° få den kolloida
cementiten koagulerad i nålartade kristaller, hvarvid den närmar sig
Perlittypen.
Förstoring l 600 X
Fig. 23. Järn med 0,9 % kol, långsamt afkyldt.
Massan består helt och hållet af Perlit, som är en grofdispers blandning af Ge
mentit och Ferrit. (Efter Benedicks).
Troostiten utgör det mest elastiska stål materialet (exempelvis: urfjädrar)
Martensiten det mest hårda men tillika sprödaste, och Benedicks
framhåller, att såväl teknikens starkaste senor stålkablarna, som
människokroppens senor utgöras af kolloida bildningar.
Likartade förhållanden möta vi i de äfven af Benedicks studerade
järn-nickellegeringarna (Meteorjärn).
Till sist må här kanhända påpekas, att inte ens i ett till vanligt
em-peratur afkyldt stålstycke full jämvikt härskar, utan att äfven hos detta
kolloida system s. k. åldringsfenomen kunna påvisas, hvilka tyda på
fortgående ändringar i dispersiteten.
Innan jag lämnar detta område, de kolloida metallerna, borde kanske
gnas ett par ord åt den s. k. kolloidlampan. Till elektriska glödlampor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
