Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 5. Den 16 maj 1918 - Om begreppet grundämne. Af Eva Ramstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
vanligt bly. Den ena gjordes af Hönigschmid och Horovitz^, hvarvid
de funno följande värden på atom vikterna hos bly isotoper na i
Pechblände från Morogoro i tyska Ost-Afrika.............................. 206,06
BrÖggerit från Moss i Norge......................................................... 206,06
Vanligt bly ....................."............................................................ 207,18
På samma sätt erhöllo Richards och Wadsworth* hos
Bröggerit från Moss i Norge......................................................... 206,12
Cleveit från Langesund i Norge.................................................. 206,08
Vanligt bly.................................................................................... 207,18
Då dessa forskare äro kända för sina utomordentligt noggranna
atomviktsbestämningar, kan man med full rätt sluta till att så godt som
rent radium G förelåg i de anförda fallen och att detta ämnes atom vikt
står i öfverensstämmelse med den teoretiskt beräknade. Isotoper Jcttnna
alltså ha olika atomviJct. Af intresse är det också att framhålla,
att Richards redan förut vid sina precisionsbestämningar af olika ämnens
atomvikt haft tanken fäst på möjligheten, att samma ämne från olika
fyndorter skulle kunna ha olika atomvikt. Från denna synpunkt sedt
ha jämförande undersökningar gjorts för koppar, silfver, järn, natrium,
klor och bly af icke aktivt ursprung, men man har aldrig funnit någon
skillnad i atomvikt förrän hos blysortema i uranmineralen.
Isotopers egenskaper.
Sedan det sålunda med full klarhet konstaterats, att isotoper kunna
ha olika atomvikt, liksom de förhålla sig olika i radioaktivt hänseende,
ha en hel del undersökningar utförts för att utröna, om man verkligen
ej skulle få fram någon olikhet i deras öfriga egenskaper.
Jämte bestämd atomvikt har ett bestämdt spektrum brukat tjäna till
att karakterisera ett grundämne. Erinras kan t. ex. om de sällsynta
jordarterna, som oaktadt de stå hvarandra så nära i kemiska
egenskaper, dock lätt kunna särskiljas genom sina spektra. Hönigschmid och
Horovitz ha jämfört bågspekra hos några radium G-preparat med
vanligt blys inom ett område från 2 400 till 4 500 ångströmsenheter och
funnit, att de voro identiska inom försöksfelen, som belöpte sig till 0,2
å. e., d. v. s. på 0,1 X när. Hos ett blypreparat, härstammande från
pechblände från Joachimsthal. har Merton för 7 linjer, som ligga
mellan 3 500 och 4 100 å. e., påvisat, att öfverensstämmelsen uppgår
till 0,03 och för linjen 4 058 ända till 0,003 å. e. Ej heller Richards
har vid jämförelse af sina preparat med bly kunnat konstatera den minsta
afvikelse i linjernas läge. Detsamma är förhållandet med olika
ionium-toriumpreparat.
Richards och Wadsworth ha bestämt tätheten för olika blysorter i
form af fast metall. Resultatet, som framgår af nedanstående tabell, visar,
att isotopernas täthet är proportionell mot atom vikten.
1 Hönigschmid o. Horovitz, Wien. Ber. 123 II b, s. 2407 (1914).
2 Rickard* o. Wadsworth, Journ. Am. Chem. Soc. 38, s. 2613 (1916).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
