Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 5. Den 16 maj 1918 - Om begreppet grundämne. Af Eva Ramstedt - Litteraturanmälan: Acetylenteknik, af E. Bergendahl och K. Bodström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
Atomvikt........................................ 206,085 206,34 l 207,26
Täthet.......................................... 11,273 j 11,288 j 11,33^
Atomvolym.................................. 18,281 18,280 ! 18,27*
Häraf följer, att lika volymer innehålla ett lika stort antal isotopa atomer
och att atom vol vmerna (-—r––-) äro inom försöksfelen identiska.
\ täthet /
Dessutom ha Fajans och Lenibert undersökt spec. vikterna hos mättade
lösningar af isotopa blynitrat och funnit en skillnad, som inom
försöksfelen, 0,1 %, motsvarar skillnaden i atom vikt. Lösningarna äro alltså
ekvimolekulära, och härigenom erhåller man en metod för indirekt
atom-viktsbestämmning af isotoper. Hevesy och Paneth ha funnit, att den
elektromotoriska kraften hos elementet
Pb02 | Pb(NOB)2 | RaG(NOj2 | RaG02
är mindre än 5 mikrovolt, hvarför de båda isotoperna kunna anses ha
samma normalpotentialer. Enligt Stefan Meyer är den magnetiska
susceptibiliteten för blysorter med atomvikterna 206,0 och 207,2 lika inom
försöksfelen, som dock här uppgå till l %.
(Forts.).
Litteratur anmälan.
Acetylenteknikj tidskrift för svetsning, skärning, upphettning, lödning,
belysning. Meddelanden från Aktiebolaget Svenska Karbidkontoret.
Redaktör: Erik Bergendahl, ans v. utgifvare Karl. Boström.
Utgifnings-ort Göteborg.
Denna tidskrift som under flera föregående år utkommit under titeln
»Meddelanden från Svenska Karbidkontoret, Göteborg» har nyss utsändt
aprilhäftet af sin 5:té årgång. Med den allt större betydelse, som
karbid och acetylen erhållit inom landtbruket, industrien och det husliga
lifvet, är det snart sagdt ett behof för hvar och en att taga reda på
dessa ämnens mångsidiga användning.
Först 1892 lyckades nobelpristagaren Moissan med tillhjälp af sin
elektriska ugn framställa kalciumkarbid och därmed själfva källan till
acetylengasen. Under den gångna vintern, då fotogen och ljus knappt
kunnat fås, hafva vi lyckligtvis haft tillgång till acetylenljus, liksom det
elektriska ljuset ett alster af våra vattenfall, hvilka därmed fått en för
30 år sedan ej anad betydelse äfven för »upplysningen» i Sverige. Äfven
till automobil- och inotordrift kan acetylen ersätta fotogen och bensin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
