- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Trettionde årgången. 1918 /
116

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 6. Den 14 juni 1918 - Om begreppet grundämne. Af Eva Ramstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

anordning särskildt hos de yttre elektronerna skulle betinga likhet i de
flesta fysiska och kemiska egenskaper, de s. k. elektronegenskaperna. Två
egenskaper tänker man sig emellertid ha sitt säte i själfva kärnan, vara
kärnegenskaper, nämligen massa och radioaktivitet.

Vid att följa en transformationsserie finner man, på grund af att a- och
/?-partiklar omväxlande utsändas, ett gående fram och tillbaka i systemet.
Vid ionium-radiumserien, hvars element anges här nedan tillika med de

/?
Ra C2—>

a a a a fi * -^ J

Io-~>Ra—>RaEm-~>RaA–>RaB—>BaCi-•’"’ a r, $

90 88 86 84 82 83 ^ RaC’ >RaD >RaE->Po :>RaG

84 82 83 84 82

strålar de utsända och deras resp. atomnummer, återkommer man t. ex. till
atomnumret 82 för radium B, D och G, till 83 för radium Cx och E
och till 84 för radium A, C’ och polonium, och alltid är det isotoper,
sorn ha samma nummer, ämnen, för hvilka man experimentellt visat,
att deras elektronegenska,per äro identiska. Att de skilja sig från
hvarandra i atom vikt, beror då på att det absoluta antalet positiva
laddningar är olika. Radium B innehåller t. ex. en a-partikel och 2 /9-partiklar
mer än radium D samt 2 a-partiklar och 4 /9-partiklar mer än radium
G. Och med kärnans varierande konstitution sammanhänger också
olikheten i radioaktivt hänseende. Men då kärnans laddning är densamma,
böra isotoper ha samma röntgenspektrum. Först funno Rutherford och
Ändrade, att en del af de ^-strålar, som utsändas af radium B och C
hade samma våglängder som röntgenstrålarna från deras respektive
isotoper, bly och vismut. Nyligen ha äfven Siegbahn och Stenström1 i
Lund visat, att ett af Hönigschmids radium G-preparat (atomvikt 206,05
gaf samma röntgenspektrum som bly. Noggrannheten vid våglängdernas
uppmätning uppgick ända till O,o005 å. e. Röntgenspektra visa sig
alltså oberoende af kärnans konstitution, äfven de böra ha sitt säte i
elektronringarna, och man anser dem härröra från någon af de innersta
ringarna.

Teoretiskt har det framhållits, bland andra af Fajans, att äfven
kärnans massa i någon mån måste inverka på elektronernas svängningar
och således också på de af dem beroende egenskaperna. Gjorda beräkningar
gifva emellertid vid handen, att t. ex. isotoper som bly och radium G,
med atomvikter respektive 206,0 och 207,2, endast skulle visa en skillnad,
som för spektra uppginge till en storleksordning af 10~"6 % och för
atomvolymerna till 0,7. l O"3 %, d. v. s. så godt som omöjlig att
experimentellt påvisa.

Definition på grundämne.

Då man alltså lyckats bestämma de likheter och olikheter, som
förefinnas mellan isotoper, återstår att afgöra, hvad som numera skall gå
under namn af grundämne. Det är tydligt, att den satsen ej längre
gäller, att ämnen, som äro identiska i egenskaper också ha med hvar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Oct 23 11:47:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1918/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free