Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 6. Den 14 juni 1918 - Sveriges första kemiska fabrik. Af H. G. Söderbaum - Sverige och tropikerna. Af Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
Enligt nuvarande begrepp måste priserna genomgående betecknas så ^
som ganska höga, isynnerhet om man tar i betraktande penningvärdets
enorma fall sedan denna tid, då en professorslön i Stockholm i bästa
fall uppgick till 500 rdr bko om året.
Plagemann tyckes icke särdeles länge hafva fortsatt sin fabriksrörelse. Den
13 okt. 1817 öppnade han med vederbörligt tillstånd instruktionsapoteket
Nordstjernan i Westmanska huset nr 96 Drottninggatan, samma hus som
11 år senare inköptes af Vetenskapsakademien. Om hans senare
lefnadsöden kan anföras, att han efter att hafva ofverlåtit apoteksrörelsen på sin
måg år 1843 blef direktör för salpetersjuderiverket i Norrland, i hvilken
egenskap han en följd af år var bosatt i Umeå. Efter afskedstagandet
återflyttade han till Stockholm och afled där den 3 januari 1864, nära
85 år gammal.
Orn Plagemann var den förste, som bragte en kemisk fabrik till stånd
inom Sverige, så hade planer på en sådan anläggning likväl redan
tidigare varit å bane. År 1798 anhöll nämligen kemie professorn Johan
Gadolin hos K. Maj:t om tillstånd att »få i Åbo anlägga et chemiskt
laboratorium i stort för beredning af bruklige medicamenter och ät dem
fritt i riket få transportera och försälja.» För dessa planer synes äfven
den bekante kemisten assessor Johan Gottlieb Gahn i Falun hafva varit
lifligt intresserad. Collegium medicum, till hvilket Gadolins ansökan
remitterades, afstyrkte densamma, men K. Maj:t resolverade icke desto
mindre (den 19 juli 1798), »ät sökandens anhållan ät få i Åbo anlägga
et chemiskt laboratorium i stort i nåder bifölls», hvaremot K. Maj:t
fann betänkligt att bevilja den fria transporten till alla orter i riket.
M Hans J ärtas åminnelsetal öfver Gahn synes emellertid framgå, att
den sålunda projekterade fabriksanläggningen aldrig kommit till utförande.
Sverige och tropikerna.
(Föredrag hållet i Kemistsamfundet den 28 februari 1918).
Af Alf. Larson.
ÅT 1916 utkom här ett intressant arbete af professor Gunnar Andersson
med titeln »Vårt dagliga bröd», hvilket bland mycket annat skildrar
växtvärlden som lifsrnedelsproducent, gränserna för våra möjligheter att
öka utbytet från jordbruket, de odlade växternas förädling, världens
stigande lifsinedelsbehof, den svenska folknäringen och världsproduktionen
m. m., allt på ett i det hela medryckande sätt. Prof. A. utvecklar i
samband härmed sina åsikter om huru vi böra inrätta oss för att blifva
en stor nation på 10—12 millioner och framhåller att för att nå detta
mål vi mer än hittills måste begagna oss af tropikernas
lifsmedelspro-duktion, eftersom han synes se pessimistiskt på vår egen, hvaremot han
anser att vi böra utveckla oss framför allt till ett exporterande
industriland med en stor import af lifsfornödenheter. Därjämte synes prof. A.
hylla de manchesterteorier, som härskade hos oss till slutet af 1880-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
