Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 6. Den 14 juni 1918 - Sverige och tropikerna. Af Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
industrien sysslolösa arbetare, hvilka kunde användas inom jordbruket»
där genom statens ingripande, t. ex. genom bränslekommissionens
verksamhet, större brist än vanligt på arbetare råder. I samma riktning
uttalade sig för öfrigt prof. A. i början af månaden vid
järnverksför-’eningens årsmöte vid Hindersmässan i Örebro. Han yttrade där enligt
tidningsreferat att »ännu ett ska] att upptaga frågan till behandling
ligger däri att på många ställen sannolikt arbetslösheten kommer att
bli kännbar och bland arbetarestammen finnes en afsevärd procent som
är mer duglig för jordbruket än många andra.»
Vidare säger prof. A. att »den stora animala produktionen har
klandrats af vissa tämligen högljudda förespråkare för det kreaturslösa
jordbruket». Det bestrides först och främst att någon här i Sverige i
offentligt tal eller i tryck gjort sig till tolk för »kreaturslöst jordbruk». Hvad
som förekommit är i korthet kritik, som erfarenheten dessutom nu gifvit
rätt, mot systemet att upptaga större delen af åkern med odling af
djurföda och därtill importerade foderämnen för mera än vi exportera
djurprodukter, samtidigt som brödsäd måste köpas från utlandet i stor mängd.
Vidare har det ringa utbytet påpekats, som kreatursskötseln ger i kalorier,
hvilket prof. A. också framhåller. Vidare bestrides att denna kritik
varit »högljudd», hvilket väl vill säga att den antingen skulle hafva
framförts på ett opassande eller på ett alltför intensivt sätt. Intensiteten
har därvidlag icke kommit i paritet med prof. Ars agitation för stor
lifs-medelsimport från tropikerna, hvilket, trots hvad prof. A. säger om sitt
syfte i motsatt riktning, blefve detsamma som afskrifning af vårt
jordbruk till betydlig del. Man skall ej måla hin på väggen för nöjet att
få piska honom.
I det följande skall jag, äfven med fara att betecknas som »högljudd»,
söka visa att vi för hufvudmassan af vårt näringsbehof icke behöfva
tropikerna. Vi börja först med
Kolhydraterna.
Importbehofvet af brödsäd till Sverige utgör i medeltal c:a 300,000
ton pr år. För åren 1913 och 1914 (senare än 1914 föreligger f. n.
ingen fullständig landtbruksstatistik) fördela sig införselöfver skott en af
hvete och råg. på följande sätt i ton:
1913 1914 Summa %
Hvete........................... 181,544 198,790 380,334 69,5
Råg.............................. 47,505 119,022 166,527 30,5
Summa 329,049 317,812 556,861 100,0
Beräknadt efter samma proportion pr 300,000 ton, blir importbehofvet
af hvete 209,500 ton och af råg 91,500 ton, summa 300,000 ton.
Nu är skörden pr hektar för hela riket i medeltal för hvete c:a 2 ton
och för råg c:a 1,6 ton. För att täcka det egna behofvet af brödsäd
skulle alltså ytterligare här i landet behöfva att odlas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
