Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 6. Den 14 juni 1918 - Sverige och tropikerna. Af Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
I min bok om »Modern svensk landthushållning», sid. 82, säges att
skörden i Norrland år 1911 var 10 kg. råg och hvete pr person och år,
hvilket jag räknat som brödsädskörd. Med anledning däraf skref doktor
P. Stolpe vid norra Ångermanlands Folkhögskola och Landtmannaskola
å Hampnäs till mig den l8/i 1914, att han vill fästa uppmärksamheten
på ett förhållande, som gör att Norrlands förmåga att frambringa
brödsäd är betydligt större redan nu än hvad som framgår af denna min
bok. »Det är helt enkelt att minst 90 % af den norrländska kornskörden
utnyttjas till brödsäd. Man bör alltså icke slå ihop hafre och korn,
såsom för södra Sverige (i tabellen), utan addera kornskörden till
råg-skörden för att kunna rättvist bedöma Norrlands förmåga att brödföda
sig. Då Gäfleborgs läns jordbruk mera öfverensstämmer med Svealands,
har jag bortsett från detta län, men däremot för mellersta och Öfre
Norrland beräknat brödsäd et (korn- och rågproduktionen) pr inv., hvilken
jag funnit uppgå till 97 kg. Denna siffra borde alltså ersätta den af
Eder i tabellen sid. 82 för hvete och råg angifna, 10 kg. Härtill
kommer att det norrländska jordbrukets afkastning långt mindre beror på
klimat och jordmån än på den dåliga skötsel, det hittills erhållit.
Exempelvis har sålunda på en gård här i närheten kornskörden på omkring
12 år blifvit 3 gånger större på samma areal endast genom bättre skötsel.
Hvad rågodlingen beträffar, så äro de naturliga betingelserna för detta
sädesslag bättre än för korn, se närmare härom Arenander:
Jordbruksmöjligheterna i Norrland (Uppsala 1906), sid. 25—27. Själf har jag
med ringa eller ingen kreatursgödsel frambragt trädgårdsalster, som väckt
förvåning äfven i sydsvenska trakter med framstående trädgårdsskötsel,
t. ex. Göteborg och Grenna. Exempelvis kan nämnas en skörd af i det
närmaste 4 tunnor potatis på ett land af 12 m. längd och 6 m. bredd»
(= c:a 65,000 kg. pr hektar). Norrland producerar alltså redan nu mera
än hälften af sitt brödsädsbehof, med god skötsel af jorden skulle denna
landsända kunna brödföda sig helt och hållet själft. För kreatursskötsel
rinnas där de bästa förutsättningar. Norrlands mjölken är orn somrarna
makalös.
Våra nordliga provinser äro således mycket bördiga på den lilla
åkerareal där finnes för råg och rotfrukter. Sverige torde således alltigenom
få anses vara ett bördigt land från norr till söder, äfven i jämförelse
med andra högt kultiverade europeiska länder och framför allt med
världens s. k. kornbodar, där afkastningen pr hektar blott är en bråkdel
af Sveriges, ned till hälften och därunder såsom prof. A. också
framhåller. Sverige väntar därför blott på att blifva uppodladt, bättre gödsladt
och på bättre kultur för att äfven med nuvarande procentiska
användning af åkerjorden kunna mer än väl föda sig själft hvad lifvets nödtorft
beträffar, äfven med en betydligt större befolkning än den nuvarande.
Bland Europas stater gifva endast Holland, Storbritannien, Belgien och
Danmark högre afkastning pr ytenhet åker än hela Sverige i medeltal.
Tyskland och Sverige äro jämställda och Frankrike är vida underlägset
vårt land, hvars södra provinser icke öfverträffas i afkastning af någon
annan stat. Med användning af konstgödsel i samma mängd pr hektar
som förenämnda länder * med större ytafkastning än Sverige och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
