Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 7. Den 16 juli 1918 - Sverige och tropikerna. Af Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
Ehuru Blekinge hvad storleken beträffar för åkerarealen icke kommer
i ordning efter Gäfleborgs län, har detta landskap likväl här anförts,
emedan af dess åkerareal större procenttal upptages af brödsäd, dit äfven
den lilla arealen för ärter inräknats, samt af rotfrukter, men med mindre
foderväxter- och träda-areal än något annat landskaps eller läns. »Andra
växtslag», hvartill nyttjas en ytterst ringa procentdel af hela rikets
åkerareal, 0,1 X, har medtagits bland foderväxterna för att få summan af
procenttalen för hvarje anfördt landskap eller län att gifva 100 %.
(I detta sammanhang må i förbigående uttalas förvåning öfver att
ärter med deras höga pris, som en följd af år varit betydligt högre än
t. ex. för hvete, så litet odlas och att arealen och totalskörden för detta
sädesslag i hög grad både absolut och relativt minskats. Skörden af
ärter med dess stora halt af ägghviteämnen, c:a 17 % mot hvete c:a 9
%, hvilken skörd för perioden 1876—1880 i medeltal pr år var 48,216
ton, har gått ner till 30,575 ton för år 1916 eller med 15,7 %, ehuru
befolkningen för samma tid ökats från 4,999,900 till 5,757,566 personer
eller med 16,6 %.
Under dessa kaffebristens dagar har jag försökt alla kända kaffesurrogat
och kommit till det resultatet, att intet af dem kommer upp mot ärter.
I blandning med V3—1/5, t. o. m. mindre, kaffe, blir dekokten häraf
förvånande likt den oblandade kaffedrycken och vida bättre än det
restaurangkaffe, som i regeln bestås. Den normala införseln af kaffe
har i medeltal för åren 1910—1914 varit 31,171 ton med ett oförtulladt
värde af 35,6 mill. kr. pr år. Här finnes ett stort fält för motarbetandet
af den så väl ekonomskt som ur hälsosynpunkt fördärfliga kaffeimporten
genom ett allmänt bruk af ärtkaffe, som borde underlättas genom en
hög kaffetull, exempelvis l kr. pr kg. eller detsamma som i Frankrike,
98 öre pr kg, såsom jag vid flera tillfällen här i Kemistsamfundet
påyrkat).
Tabell 2 visar tydligt dels att procenten af brödsädsareal icke är
absolut afhängig af breddgraden, dels att Blekinge har S % Sif
åkerarealen mera besådd med brödsäd än Skåne, ehuru det sistnämda
landskapets jord torde vara minst lika lämpad för brödsäd som det förras,
och dels att Småland med sin betydligt magrare jord har lika stor
procent af sin åker odlad med brödsäd som Skåne. Hallands procent
af åkerarealen i brödsäd är 17,5 X och kommer alltså näst efter
Blekinge, Småland och Skåne.
Vi antaga likväl i det följande att Skåne, Halland, Blekinge,
Västergötland och Östergötland äro de landskap, där brödsädsproduktionen i
främsta rummet borde kunna ökas, hvilket väl i hufvudsak torde få
anses riktigt. En sammanställning af användningen för åkerjorden där
visar följande siffror för 1914 (Tab. 3).
I denna tabell finnes ingen blandsäd upptagen, utan är den, för att
få utrönt, hur stor areal som upptages af hafre och korn hvar för sig,
uppdelad. Arealen blandsäd år 1914 var 117,652 hektar i de nämnda
provinserna. Blandsäden kan approximativt antagas bestå af hälften
korn och hälften hafre. Nu ger korn i medeltal en afkastning af 1,8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
