Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 7. Den 16 juli 1918 - Sverige och tropikerna. Af Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Tal. ,:L
] Hektar % %
• i
i |
Hvete ........................................................ 70,544 4,39
Råg............................................................... 185,876 11,57
Ärter........................................................... 8,374 0,52 16,48
Hafre ............................................................ 407,547 25,37
Korn, bönor, vicker.......................................... 112,363 7,oi
Potatis ......................................................... 74,264 | 4, e 2
Sockerbetor och andra växtslag........................ 30,667 1,91
Foderrotfrukter................................................ J 48,385 3,oi
Odladt hö ...................................................... 408,151 25,41
Gräs, säd m. m. till bete och grönfoder ............ 120,938 7,53 32,94
| Träda och obrukad åkerjord.............................. 138,981____________8,ge_
| Summa 1,606,100 100,oo
ton och hafre af 1,5 ton pr kektar. Således skulle j| af dessa 117,652
hektar vara besådd med hafre, d. v. s. 64,173 hektar, så att hela
hafre-och kornarealen blefve resp. de förutnämnda.
Det är i ögonfallande, att brödsäd och ärter upptaga endast 16,48 %
af hela åkerarealen i nämnda provinser, potatis 4,62 %, sockerbetor
m. m. 1,91 /o, summa således till människoföda 23,01 %, medan till
djurföda användes 68,33 %. När så af brödsäden kliet till största delen
går till djurföda och detta vid finmalning utgör för hvete 24 och för
råg 34 % af kärnan, så är det lätt att räkna ut, att råg- och hvetekliet
upptaga 4,98 % och att till människoföda återstår 18,03 % af hela
åkerarealen i dessa för brödsäd lämpligaste provinser samt till djurföda
73,31 %. Visserligen användas äfven korn och hafre direkt i form af
gryn, dels indirekt i form af maltdrycker m. m. till människoföda liksom
äfven något af kliet äfven under normala förhållanden i form af
sam-malet mjöl, men detta kompenseras mer än väl af att dels halmen efter
råg, hvete och ärter uteslutande brukas till kreatursföda, dels af att
potatis till icke ringa mängd går till samma ändamål och dels af att en
del af sockerbetskörden i form af betmassa och melass också användes
därför. Trädan, sorn åtminstone än så länge torde få anses nödvändig,
bör strängt taget äfven för den del, som ingår i brödsädsodlingen,
medräknas i denna. Den ökar då proportionaliteten för brödsädsarealen
med 1,38 %, så att till människoföda skulle upptagas 19,41 % af hela
åkerarealen i nämnda provinser och till djurföda 80,59 %.
Skulle nu icke förutnämnda 161,938 hektar, som erfordras för att vid
normal skörd förse oss med tillräcklig mängd brödsäd, kunna tagas från
de redan befintliga 1,606,100 hektaren åker i de meranämnda provinserna,
så att brödsädsarealen i dem uppginge till 26,2 % som den år 1914
utgjorde i Blekinge, i st. f. 16,5 %^ Härpå tviflar jag för min del icke.
Dessa landskap skulle alltså, om samma procent af åkerarealen upptoges
af brödsäd som i Blekinge, då kunna lämna ytterligare 155,800 hektar
till brödsädsodling, eller så nära de förut beräknade c:a 162,000 hektaren.
Den lilla bristen i areal skulle mer än väl kunna täckas från andra
landskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
