Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 7. Den 16 juli 1918 - Sverige och tropikerna. Af Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
sådan. Proportionen mellan afkastning pr hektar och använda hektar
äro som synes omvänd.
Kan det då anses vara förenligt med en sund ekonomi att i de för
odling af människoföda mest lämpliga provinserna den ojämförligt minst
gifvande grödan, odladt hö, upptager c:a 33 °/i af åkerarealen, hafre, som
kommer därnäst c:a 25 %, potatis, som ger 2,6 gånger så många kalorier
som odladt hö, blott sjundedelen så stor areal och foderbetor, som lämna
c:a 3,3 gånger så mycket som hö, ej odlas på mer än en tiondedel så
stor yta samt slutligen brödsäd på hälften så stor areal som hö, oaktadt
den ger c:a dubbelt så stort utbyte?
Vidare är det anmärknings vardt att af f öder säden kornet, som äfven
lämpar sig till människoföda i form af bröd och som ger c:a 29 %
större afkastning i kalorier pr ytenhet än hafre, blott odlas på c:a 28 %
af hafrearealen samt att fodersäden hafre och korn tillsammans, som
gifva c:a 50 % större afkastning i kalorier än hö, ej odlas på större
areal än detta.
Än vidare användas 7,53 % (= c:a 121,000 hektar) af åkerarealen i
de nämnda provinserna till odling af gräs, säd m. m. till bete och
grönfoder, ehuru denna ytvidd helt borde användas för annat ändamål och
ersättas med naturliga beten i våra hagmarker och annat därför lämpligt
skogsområde, något som på sista tiden blifvit insedt och påyrkadt.
Visserligen måste en viss cirkulation f örefinnas inom växtodlingen,
men att den för erhållandet af en god skörd människoföda skulle behöfva
förskjutas så starkt till den minst gifvande och endast till djurföda
användbara grödan, höet, torde icke vara nödvändigt. Man får vid
bedömandet af odlingen af djurföda också komma ihåg att kaloriutbytet
till .människoföda af produkter från denna odling är minimal, ned till
Y6 å 1/7 af djurfödans kalorier. Misshushållningen med jorden
framträder då ännu skarpare. Djurskötsel måste finnas, men icke för export af
djurprodukter så länge brist råder på brödsäd till följd af att härtill lämplig
åker användes för odling af djurföda. Djurskötseln bör förskjutas mera
norrut och icke i hufvudsak utöfvas i de för brödsädsodling lämpligaste,
sydligaste provinserna.
Vidare är det sannt att rotfrukter icke kunna helt ersätta hö på grund
af dettas större halt af ägghviteämnen eller fett, men for stallfodring
torde utbyte kunna ske mellan hö, potatis, hafre och korn så att
proportionen af ägghvita och fett icke förryckes till skada för djuret eller
dess afkastning.
Emellertid borde afkastningen pr hektar i kalorier mera än hittills
vara bestämmande för hvad som bör odlas.
Vi kunna ej här underlåta att tala om att för den mest gifvande
odlingen, sockerbetor, knappast användes 2 % af åkerarealen i
meranämnda provinser. Detta faktum har delvis sin förklaring i att
sockerbetan fordrar sin särskildt goda och välskötta jord samt icke går öfver
en viss breddgrad. Men sockerbetarealen är ändock för liten. Det är
ej längre sedan än i början af 1890-talet som det förklarades att
sockerbetan ej kunde med fördel odlas norr om Hallandsås, men nu växer
den och ger goda skördar både i Väster- och Östergötland samt på Gott-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
