Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 7. Den 16 juli 1918 - Sverige och tropikerna. Af Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
således c:a 170 mill. kg. nötkött, medan konsumtionen af sådant år
1914 var c:a 60 mill. kg. i hela riket. Huru mycket skummjölk, som
under normala förhållanden användes till svinföda är okändt, antagligen
flera hundra mill. kg. pr år. Därtill kommer att skummjölkens ägghvita,
som är dess värdefullaste beståndsdel, icke alstrar fett, utan den går
delvis i gödseln. Man köper alltså dyrbara foderkakor från utlandet
för att genom deras ägghvitehalt alstra mycket mjölk, men denna
ägghvita passerar i form af skurnmjölk svinkroppen och hamnar delvis i
godselhögen.»
Fett.
Af matfett hade vi för perioden 1911—1915 ett exportöfverskott af c:a
20,000 ton smör eller c:a 16,000 ton smörfett och af c:a 10,000 ton
fläsk pr år, medan af margarinfett infördes c:a 25,000 ton år 1915, då
margarin till verkningen var som störst här i landet. Debet och kredit
väga härvid således ungefär jämt. Det kan därför synas som om
smörexporten vore förmånlig, då smör är dyrare än margarin och som det
vore, såsom prof. A. säger, önskvärdt att vi exportera smör och importera
annat billigare fett från tropikerna. Så skulle det också vara om ej
smörexporten, såsom jag vid flera tillfällen här i Samfundet sökt visa,
gåfve förlust. Hur stor denna förlust är, torde vara svårt att exakt
angifva, men att den rör sig om betydande belopp framgår af att
förlusten å hela djurskötseln här i landet, enligt hvad jag beräknat i mitt
förutnämnda föredrag här om »Sädesodling och djurskötsel», rör sig om
c:a 300 mill. kr. pr år, och af att produktionspriset å mjölk år 1914 var
c:a 18 öre pr kg, medan jordbrukaren fick c:a 9 öre i medeltal. Bland
landtmannen har under de senare åren också alltmer den åsikten klarnat
att mjölkproduktionen i medeltal varit förlustbringande. Nämnda
smörexport motsvarar c:a 540 mill. kg. mjölk — 17 % af hela
mjölkproduktionen, så att med afdrag för värdet af skummjölken, kalfvar, gödsel
m. m. en förlust uppstår å smörexporten af några tiotal mill. kr. pr år.
Exportpriset å smör har enligt den officiella exportstatistiken varit pr
kg. i medeltal for åren
Tdb. 5.
1871—1875............................................. 193 öre
1876—1880............................................. 203 »
1881—1885............................................. 190 »
1886—1890.............................................. 180 »
1891—1895.......„.................................... 192 »
1896—1900............................................ 182 »
1901—1905............................................ 188 »
1906 -1910............................................. 199 »
1911—1914.............................................. 213 »
För år 1915 voro förhållandena så abnorma att någon jämförelse med
tidigare år icke kan komma ifråga.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
