Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 7. Den 16 juli 1918 - Om möjligheten att entydigt och praktiskt beskrifva en färgnyans. Af J. Arvid Hedvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
96 ton-nummer. Före och efter färgtonbokstäfverna sättas
beteckningarna för mättning och intensitet respektive. Dessa äro siffror, som
hänföra sig till bifogade skalor. En färgbeteckning enligt Baumann blir
således t. ex. 10 Cgg 4, d. v. s. en alldeles bestämd gröngul ton af
mättningen 10 och intensiteten 4.
Jämförelsen af en färg, som skall definieras, med $e på 47 lösa blad
inklistrade 1359 originalfärgprofverna blir tack vare urskärningar i
kartongen en mycket enkel sak. I hög grad ökas tabellernas värde genom
de fullständiga anvisningar på färgernas till blandning och användbarhet,
som medfölja.
Ostwalds 46-sidiga »Färg-ABC-bok» afser icke att vara ett tabellverk
för fackmannen eller yrkesutöfvaren, utan vill fastmera genom ett enkelt
och systematiskt framställningssätt göra den elementära färgläran till
hvar mans egendom. De handgjorda, inklistrade 176 färgprofverna lämna
genom sitt mästerliga utförande den ypperligaste illustrering till texten
och göra den lilla boken till ett verkligt praktverk. Ostivald utgår
vid färgtonbeteckningen från en 100-numrig färgcirkel, där tonerna
betecknas med siffrorna 00 (citrongult) — 99. Såsom af en bifogad
24-numrig färgcirkel framgår, torde redan denna tillfredsställa de flesta
kraf på tonåtskillnad. En färgs formel eller beteckning blir enligt den
af Ostivald använda metoden något annorlunda än hos Baumann: Då
hvarje färg kan antagas bestå af r^-r ren färg, — r^r hvitt och — — svart,
blir således r + w + s = 100.
För en viss ren färgton fås alltså: r = 100
» » med hvitt uppblandad färgton : r + w = 100 (s = o)
» » » svart j> » : r + s — 100 (w = o).
Beteckningen 06. 40. 38. betyder således .en gulgrön färg, af tonen 06
och, hvari 40 % utgöres af hvitt, 38 % af svart och således resten 22
% af ren 06. En dylik kombination af 3 sifferpar blir alltså den
allmänna och fullt tillräckliga beteckningen för hvarje godtycklig färg.
Äfven hvitt, svart och grått hemfalla under rubriken färg. För dessa
blir naturligtvis beteckningssättet mycket enkelt. Någon färgton finnes
ej och, då mängden svart + mängden hvitt alltid skall vara — 100,
betyder således t. ex. 100 rent hvitt, 00 rent svart,, 40 en grå färg med
40 % hvitt och 60 % svart. Bokens näst sista kapitel lämnar
upplysning om, huru dessa tal skola bestämmas, såväl för kulörta som icke
kulörta färger. Af stort instruktivt värde är den grafiska
färgbehand-1 ingen i bokens tredje kapitel. På samma sätt, som man vid
3-kompo-nentiga legeringar kan med en punkt inuti en liksidig triangel, hvars
spetsar betyda de rena komponenterna, fullt entydigt bestämma
legeringens sammansättning, låter sig ock en godtycklig färg åskådliggöras.
Spetsarna betyda här de trenne variablerna färgton (R), hvitt (W) och
svart (S). För en bestämd färgton kan således inom denna triangel
alla tänkbara mättnings- och intensitets variationer grafiskt betecknas.
Färger af samma tonrenhet ligga på linjer parallella med linjen W-S,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
