Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8. Den 16 augusti 1918 - Sverige och tropikerna. Af Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
balans för nedanstående år varit, hvarvid — betyder import-öfverskott
och + exportöf verskott:
Tal. 6.
Handelsbalans. Medeltal pr år.
1871—1880....................................... — 43,869,111 kr.
1881—1890....................................... — 63,903,059 »
1891—1900...................................... — 59,655,993 »
1901—1910....................................... — 120,106, L57 »
1911—1915....................................... + 28’,155,740 »
Af den sista periodens år hafva endast åren 1914 och 1915 lämnat
exportöfverskott - med resp. 45,947,200 och 173,859,434 kronor. För
de närmaste åren efter kriget få vi antagligen stora importöfverskott.
Med dessa siffror för ögonen torde icke med skäl kunna talas om
svenskarnas benägenhet för export, äfven om det icke kan förnekas att
en osund sådan framträdt för vissa djurprodukter, hvilken afart däraf
prof. A, dock finner vara ef t er sträf va n s värd. Ända till slutet af
1880-talet rådde inom ledande kretsar den åsikten att en stor import visade
en »stark köpkraft», alltså välmåga äfven med stora importöfverskott.
Emellertid är denna åsikt numera förlegad och torde icke böra upptagas
igen. För den har kapitalbildningen i vårt land lidit nog.
Om, vi alltså under normala tider icke haft något importbehof för fett
i förin af smör och fläsk, måste vi tillsvidare så godt som uteslutande
och för framtiden nog till icke obetydlig del förse oss med såväl
mar-garinfett som industrifett från utlandet. Den lilla mängd industrifett,
som vi få af inhemsk produktion, var år 1915 endast c:a 2,8 mill. kg.
frånsedt den linolja, som vi tillverka af importeradt frö, medan hela
importöfverskottet af fett, incl. nyssnämda olja var c:a 53,3 mill. kg.
så att den inhemska produktionen utgjorde endast 5 % af behofvet,
hvilket årligen växer. Enda sättet att i möjligaste mån göra oss
oberoende af fettimport är att odla fettväxter i Sverige. Härom har jag
utförligt utvecklat mina åsikter i en artikel om »Bristen på fett» i
Teknisk Tidskrift 1917, häft. 37 af veckoupplagan, hvarjämte Sveriges
Kemiska Industrikontor i skrifvelse till Konungen, som återgifvits i
Svensk kemisk tidskrift, häft. 2 för i år, framhållit liknande synpunkter,
nämligen att vi borde återupptaga lin- och rapsodiingen här i landet i
större skala. För att tillfredsställa hela vårt nuvarande behof af
industrifett behöfde vi odla lin å 50,600 och raps å 54,600 hektar, summa
105,200 hektar, då vi skulle få c:a 43,000 ton raps- och c:a 10,000 ton
linolja, förutom c:a 107,000 ton oljekakor, hvaraf importen 1915 var
142,000 ton. Medan en hektar åker blott ger 80 — 100 kg. smörfett i
bästa fall vid odling af hö, afkastar samma areal vid rapsodling intill
800 kg. olja samt c:a 1,500 kg. foderkakor med ett fodervärde större
än medelafkastningen från en hektar odladt hö. På sådant sätt skulle
vi kunna göra oss oberoende till en ej obetydlig del af fettimport.
Innevarande år kommer att skördas höstraps på c:a 200 hektar och vårraps
på c:a 1,000 hektar utom lin på 1,500 hektar, hvilket kan få anses som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
