Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8. Den 16 augusti 1918 - Sverige och tropikerna. Af Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
en vacker början, sedan odlingen legat nere i årtionden och det först
under förra året började på allvar talas om f ett växtodling hos oss.
I detta sammanhang må påpekas att, då prof. A. säger, att »alla de
i egentlig mening fettproducerande kulturväxterna, d. v. s. de, i hvilka
förekomma en fetthalt af öfver 15 å 25 %\äro tropiska; de fordra
ovillkorligen den heta solen», detta är icke riktigt. Linfröet, som odlas i
stor skala kring Östersjön och uppe i Norrland, ger 27—30 % fett,
rapsen, som växer ända upp till Mälardalen, ger 35—37 %, hampa,
som odlas i stor utsträckning i norra Tyskland och ger skörd i Jemtland,
har i fröna 20—25 % fett. Tropikernas sol är därför icke »ovillkorlig»
för fettväxter. Den halftropiska sojabönan däremot ger endast c:a 15
% fett,
Men klart är att det tager tid för att drifva fram en större odling af
1 fettväxter i vårt land, hvarför vi måste importera fett i en eller annan
form. Hittills har detta skett så godt som uteslutande genom direkt
import af oljor, med undantag f Or linolja, som förut sagts. Detta är
emellertid en dålig form för importen. Bättre vore då att införa
oljeväxter och här pressa ur oljan, då vi äfven finge en på visst sätt
inhemsk produktion äfven af f öder ägghvita. Men då måste vi bekväma
oss till att sätta tull å feta oljor i allmänhet, liksom vi redan för länge
sedan gjort med linolja och såsom alla industristater, England och om
jag minnes rätt Holland undantagna, måst göra för att få en inhemsk
oljefabrikation till stånd.
Import kommer säkerligen alltjämt att behöfvas i någon form för
såväl kolhydrater (exempelvis ris) som ägghvita och fett, äfven om vi
sträfva efter och i hufvudsak lyckas att göra oss oberoende härför af
utlandet, bland annat tropikerna.
Sammanfattas nu det förut sagda om huru mycket åker, som är
erforderlig för vår fulla självförsörjning med kolhydrater, ägghvita och
fett och huru den skulle anskaffas, så kommer på debetsidan:
Maximiareal för brödsädsodling................................. c:a 162,000 hektar
För odling af så mycket mera sockerbetor att vår
konsumtion af råsocker blefve 40 kg. pr person
och år.................................................................... » 20,000 »
För odling af så mycket lin och raps att hela vårt
fett- och linbehof blefve fylldt.............................. » 105,000 »
Summa c:a 287,000 hektar
På kreditsidan kommer:
Ledig åker, om exporten af djurprodukter inställes c:a 175,000 hektar
Endast i Götaland upptages af åker för gräs och säd
till bete och grönfoder, som kunna afvaras, om de
naturliga betena bättre skötas ............................. » 149,500 »
Summa c:a 324,500 hektar
eller 37,500 hektar mera än som erfordras. Detta oafsedt blifvande
nyodling, hvad som vinnes genom täckdikning och genom andra förbätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
