- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Trettionde årgången. 1918 /
155

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8. Den 16 augusti 1918 - Om sulfitkoksyrans analysering. Af Peter Klason

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

155

hvaraf beräknas:

x = a + c-2h
y = 2b—c
z = c—a

Under förutsättning att man alltid beräknar a, b, c, på l cm3 af
profvet och titrer vätskorna äro n/10, angifva sålunda x, y, z lösningens styrka
i n/10, och man får däraf omedelbart mängderna i gram pr liter genom
att multiplicera med 3,2, alltså:

x = 3,2 (a + c—2b) gram SO., per liter

y = 3,2 (2b—c) » »" »

z = 3,2 (c—a) » » » »

Den disponibla kalken blifver:
— 1,4 (a + c—2b) gram CaO per liter.

Det må anmärkas här, att om maximalvärdet på x vid kokningens
början är kändt = m, så kan fast bunden S02 — v beräknas:

v = m — (x + z)

Begagnas Höhns metod vid titrering af syran under kokningen, blifver,
om alkalititern äfven här betecknas med d och b alltså — d—a

x + y - a (l

| + l + y - d—a (2
x + y + z = c (3

hvaraf beräknas:

x = 2d — (c + 3 a)
y = c—2 (d + 2a)
z — c—a

Man kan sålunda göra jodtitern n:o l i första profvet och alkali
titrering och jodtitrering n:o 2 i andra profvet eller ock såväl jodtitrering
n:o l som alkaltitrering i första profvet samt jodtitrering efter föregående
alkalibehandling och surgörning i andra profvet. I hvarje fall måste
två prof tagas och tre titreringar göras.

Det förra sättet torde dock vara att föredraga. Af värdena på x:

x = a + c — 2. b
x = 2d—c — 3 a

följer, att vid analys enligt senare metoden, är detta värde mycket mer
beroende af värdet på a. Nu är visserligen jodtitrering en i och för sig
ytterst skarp bestämning, och det är också säkert, att det löst bundna
sulfitet ej titreras af jod, men det är tydligt, att, då genom j odti treringen
såväl helfri som halffri S02 borttagas, så måste detta ha till följd, att
löst bundet sulfit börjar med en viss hastighet frigöras, ty det är till sin
natur reversibelt. Den jodblå färgen är sålunda ej beständig.

Såsom exempel anföres här nedan analysen enligt första sättet af frisk
affallslut:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Oct 23 11:47:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1918/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free