- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Trettionde årgången. 1918 /
162

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8. Den 16 augusti 1918 - Ur mina anteckningar. Af Alf. Larson. I. Mineralvatten i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

»surbrunnar», blott man kunde hitta dem. År 1677 ägdes Medevi gård
i Östergötland af riksrådet Gustaf Soop. Han hade under en resa till
Italien i det Vatikanska arkivet i Rom sett ett manuskript af en
Vadstenamunk, hvari omnämndes en hälsokälla i Östergötland, hvilket gaf honom
(Soop) anledning att till Hjärne insända två flaskor vatten från en källa
vid Medevi. Hjärne undersökte vattnet och fann det vara »icke något
gement eller ofullkomligt vatten, utan en rätt martialisk surbrunn af
samma innehåll som andra berömda källor». Men saken var ej färdig
därmed, ty »surbrunnar voro», skrifver Hjärne, »här så okända som
elefanter och mulhörningar». Inte vågade man tänka sig att vårt
fattiga land skulle frambringa något så värdefullt som en hälsokälla. Hjärne
inrättade dock en hälsobrunn i Medevi, men »på åtlöje, eftertal, förakt
och omilda omdömen var ingen brist», säger han i sin själfbiografi.1

Sedan dess hafva som bekant ett flertal järnkällor med järnet i form
af järnkarbonat funnits och erhållit medicinsk användning i Sverige.

Bland våra järnkällor torde de många vid Ronneby, där den första
upptäcktes år 1705 och som innehålla ferrosulfat i växlande mängd,
utom en som innehåller järnkarbonat, vara de märkvärdigaste.
Ferro-sulfatkällor torde vara ganska sällsynta i hela världen. I Europa finnes
åtminstone ännu en känd sådan, nämligen vid Muskau i Schlesien.
En analys af vatten från en af Ronneby källorna meddelas här nedan.
Enligt en af J. Waller i Öfversikt af Kungl. Vetenskapsakademiens
förhandlingar för 1879 offentliggjord analys innehöll »Ronneby
mineralvatten, upphämtadt den 9 aug. 1878 från Gamla Källan på 10,000
gram vatten:

Svafvelsyradt kali, bisulfat .............................. 0,07317 gram

» natron, bisulfat.......................... 0,15725 »

» natron, monosulfat ..................... 0,63251 »

» lition.......................................... 0,00187 »

» ammoniumoxid ........................... 0,38805 »

» kalk............................................. 1,82507 »

» talk............................................ 0,49341 »

» lerjord ....................................... 1,19397 »

» järnoxidul.................................... 4,36525 »

» manganoxidul.............................. 0,12129 »

» nickeloxidul................................. 0,00998 »

» koboltoxidul .............................. 0,00436 »

Klor magnesium ................................................ 0,46080 »

Brommagnesium............................................... 0,00058 »

Jodmagnesium................................................... 0,00271 »

Kiselsyra......................................................... 1,02188 »

Hartsartadt ämne............................................. 0,02674 »

Humussyror och extraktivämne ...................... 0,16519 »

Salpetersyra och fosforsyra .............................. spår

Myrsyra och propionsyra ................................. »

10,95508 gram

1 Uppgifterna om Medevi äro tagna ur »Svenska folkets underbara öden» af
Carl Grimberg (1916), del IV, sid. 414. (Forts.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Oct 23 11:47:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1918/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free