Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 12. Den 16 december 1918 - Intryck från Amerika. Af K. G. Dernby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
stenkolstjäran. Detta har nu alldeles förändrats. På kort tid liar en
färgämnes- och medicinalvaruindustri växt upp, som om den icke redan
• öfverflyglar Tysklands, om något tiotal år med säkerhet kommer att
göra detta.
Den stora kemiska utställningen, som förra hösten anordnades i New
York, var ett storartadt bevis på det stora uppsving, som den
amerikanska kemiska industrien tagit på ett par år. En af de frågor, som
väckt det största bekymret har varit kalifrågan. Men den tyckes nu vara
löst på ett sådant sätt, att Arnerika för alltid frigjorts från det tyska
kalimonopolet. Enligt uppgifter har man i de västra staterna funnit
väldiga kalilager, men detta torde endast i någon mån vara sant, men i
alla händelser spela de en underordnad roll vid sidan af de kvantiteter
kali, som numera utvinnas vid cementfabrikerna. De härvid använda
procedurerna äro själffallet tillsvidare hemlighållna.
Kväfvefrågan är icke i Amerika af så brännande art, men antalet
k väganläggningar har betydligt ökats. Den metod, som med största
fördelen användes är cyanid-metoden, vid sidan af hvilken de kvantiteter
kväfve, som utvinnas vid Haber-metoden eller de s. k.
cyanat-anläggningarna äro ringa.
På grund af pappersbristen ha stora sulfit- och sulfat fabri k er anlagts
i Förenta Staterna och Kanada. Den svenska pappersindustrien kommer
att i dessa få en svår konkurrent. Sulfitspritfabriker finnas en del,
men utbytet vid dem är så ringa (stundom mindre än hälften af hvad man
väntat sig vid de svenska fabrikerna), att det knappast anses lönande.
I detta sammanhang kan nämnas, att det har lyckats att genom jäsning
framställa aceton ur sulfitlut, hvilka metoder likväl så länge kriget
varar, äro hemlighållna.
Majskolfvarna, som förr kastades bort i milliarder, hafva numera
tillvaratagits och man har ur samma lyckats framställa en del viktiga
ämnen, socker, gummi och fodermedel.
Arnerika importerade före kriget hela sitt behof af optiskt glas från
Tyskland. Professor Day vid Geophysical Laboratory i Washington fick
i uppdrag att organisera en inhemsk industri af optiskt glas, och man
har nu lyckats få i gång 5 å 6 stora fabriker, hvilka icke bara kunna
säkerställa Amerikas behof, utan äfven arbeta för export. Det
utomordentligt eldfasta s. k. P?/me-glaset, hvilket vida öfverträffar Jena-glaset
måste också nämnas.
Att sprängämnes- och födoämnes-industrien på grund af kriget gjort
ett storartadt uppsving, behöfver knappast omnämnas. En detalj, som
kan nämnas här, är, att man funnit ett utmärkt preserveringsmedel för
färskt kött i att vacuumtorka detsamma. Det kan i detta tillstånd hålla
sig i åratal utan att angripas.
Allt som allt, den kemiska industrien i Amerika har haft en gyllne
tid. När en gång freden slutits, komina dock fabrikerna att stå kvar,
och de äro icke tyngda af alltför stora amorteringar, och frågan är, om
Amerika icke i många afseenden kommer att taga Tysklands roll såsom
den främste producenten af kemikalier och kemiska produkter.
Man "har både i Förenta Staterna och Kanada infört kommittéer (Re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
