Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 12. Den 16 december 1918 - Kolloiderna i marken. Af Sv. Odén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
ska, skandinaviska och ryska arbeten på området synes förf. grundligt
känna till. Mindre beaktad synes däremot den anglosaxiska forskningen
vara, och Ehrenberg tycks här ej ha gått till originalarbetena utan nöjt
sig med, hvad som finnes refereradt i E. V. Hilgard’s och A. D. Hall’*
bekanta läroböcker. Särskildt de betydelsefulla moderna arbetena vid
LT. S. Ars »Bureau of soils» synas mig bort ha mera beaktats.
Mindre lyckadt torde försöket, att genom bortrensande af alla icke
germanska ord1 och popularisering af vetenskaplig tankegång söka göra arbetet
tillgängligt för landtman och icke naturvetenskapligt bildade läsare lia
utfallit.
Så säges exempelvis orn Absorptionen:
»Man hat darunter die Fähigkeit der Oberfiächen zu verstehen, sich
gegen Stoffe, welche in die Gesamtrnasse hineingelangen, änders zu ver-
halten, als die nicht zur Oberfläche gehörige innere Masse.–––––-
Stoffe, welche wie die erwähnten anorganischen Salze die Oberfiächen
-spannung eines Mittels durch ihre Anhäufung in der Oberfläche erhöhen
wiirden, werden sich aus diesem Grande aus den Oberflächen aussondern
und in den inneren Raumteilen des Mittels anhäufen. Im Gegeriteil
miissen jene Stoffe, deren vermehrte Anwesenheit in der Oberfläche Ihre
Spannung zu vermindern neigt, sich in dieser ansammeln, während die
inneren Raumteile des Mittels däran verarmen. So wird durch das
entgegengesetzte Verhalten der adsorbierten Stoffe, indern alle auf die
Oberflächenspannung erhöhend wirkenden sich im Innern, alle die
Ober-fiächenspannung vermindernden sich in der Oberfläche des Mittels
ansammeln, stets die Oberflächenspannung so weit wie möglich herabgesetzt.»
Det tyska folket är vant vid abstraktioner!
Efter en inledning ägnad åt kolloidkemiens viktigaste grundbegrepp och
resultat redogöres först för de ämnen, hvilka i marken torde förekomma
i kolloid form: mikroorganismerna, kiselsyra, humusämnena, järn- och
aluminiumhydrat samt lera. Hvad inan saknar i denna inledning är en
om än aldrig så kortfattad redogörelse för de kolloidkemiska
arbetsmetoderna. Så pass viktiga frågor som bestämning af kornstorlek och
partikelladdning bör äfven en agrikulturkemist, som skall sättas in i detta
arbetsområde, vara förtrogen med.
Äfven en redogörelse för de väsentligaste af de faktorer, som betinga
partiklarnas rörelser, hade här varit på sin plats. »Brown’ska rörelsen
förbises nästan alldeles och någon redogörelse för sedimentation och
StoJces7 lag har jag ej kunnat finna, det senare namnet återfinnes ej ens
i det 16 sidor starka författareregistret.
Ett ingående på Brownska rörelsen hade så mycket mera varit på sia
plats som H. Niklas, för en likartad läsekrets afsedda broschyr »Die
Kolloidchemie und ihre Bedeutung fiir Bodenkunde» äfven beträffande
dessa fenomen innehåller grofva missuppfattningar och feltolkningar.
Till i sina konsekvenser synnerligen olyckliga resultat synes mig äfven
införandet af den på allmänna egenskaper hos de kolloida systemen
grundade Wö. Ostwaldska, systematiken här ha ledt. Ehrenberg räknar
1 Suspensioner källan, -^Kornenen-Kolloide», Plastizität »Bildsamkeit», New York
»Neuyork» Budapest »Ofen-pesb o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
