Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4. Den 15 april 1919 - Ur mina anteckningar. Af Alf. Larson. II. Uran och radium ur kolm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
profven A och B: »Olikheten i uranhalt är således stor, beräknad på
askan. Beräknas den däremot på det organiska (totalsumman kolm, minus
aska och svafvel), blir den i det närmaste lika i båda profven eller resp.
0,87 och 0,8 4 % uranoxidoxidul. Åtminstone i dessa prof synes sålunda
uranhalten åtfölja bitumen.» Af det ofvan anförda synes sålunda
reservationen i sista punkten af det citerade vara välbetänkt, enär ingen regel
bundenhet mellan organisk substans och uranhalt i dessa fem prof af
kolm synes förefinnas.
Att bemärka är att profven G och I) bägge äro med c:a 2 månaders
mellanrum tagna ur samma parti om ca 25 ton kolm från Ulunda, G —■
50 kg. och T) =i: 25 kg., ur hvilka poster generalprof tagits. Att profven
(nämligen G och B) icke varit fullständiga generalprof af de 25 tonnen
framgår af askhalterna. Skillnaden i dessa (1,4 7 %), motsvarande 4,8 7 %
af medeltalet (30,ii %) af de bägge askhalterna, kan mycket väl bero
på mindre noggrann proftagning ur det stora partiet. Men så kan knappast
vara förhållandet med mängderna af U308, resp. 3,05 och 2,5 2 %’, mellan
hvilka differensen är 0,5 3 % eller 19,6 % af medeltalet (2,7 8 %).
Professor Palmær misstänkte emellertid på grund af framställning från
en representant för Aktiebolaget Kolm att uranbestämningen i profvet G
vore felaktig och lämnade därför en del af det prof han undersökt till
geologen doktor Bob. Mauzelius, som är specialist pä mineralanalyser.
Den metod denne använde för uranundersökningen beskrifver han i Teknisk
Tidskrift, afd. för Kemi och Bergsvenskap, haft. 2, 1914. Den är ganska
omständlig och fordrar ett mycket omsorgsfullt arbete, om förlust af den
ringa mängden uran skall kunna undvikas. M. fann i det föreliggande
profvet resp. 0,4a och 0,4 5, i medeltal 0,4 4 % U308 i kolmen,
motsvarande 1,5 0 % i askan, således blott hälften af hvad Palmær m. fi.
erhållit. Palmær säger därom att »det är mycket öfverraskande att den
äldre metoden skulle vara till den grad felaktig, i synnerhet som de 3
analyserna sins emellan stämde väl. Att så är förhållandet synes
emellertid icke osannolikt».
Denna åsikt synes ytterligare styrkas af följande: För att utröna, huru
mycket preparater som skulle kunna utvinnas ur askan af det kolm
prof, Palmær undersökt, inaskades af mig, 361,1 gram kolm vid så låg
temperatur, att askan ej kunde sintra (under 600°) och därigenom blifva
svårlöslig i utspädd svafvelsyra, hvarvid erhölls 130 gram teknisk aska
( 106,3 gram fullt utglödgad aska). Denna tekniska aska behandlades
under ett par timmar vid c:a 5 atm. öfvertryck (c:a 150°) i avtoklav med
110 % utspädd svafvelsyra af 1,335 eg. vikt (= 36° B) af hvad som af
askanalysen uträknades vara den teoretiska mängden S08 för fullständig
lösning af alla baserna, hvarefter det olösta utvättades med vatten.
Lösningen koncentrerades, neutraliserades med järnskrot, då samtidigt allt
järnet i lösningen reducerades till oxidul. En mot halten af lerjord i
lösningen ekvivalent mängd klorkalium löstes därefter torrt i saltlösningen,
denna afkyldes under troublering, då kalialun utföll, enär tillräckligt
med ferrosulfat fanns i lösningen för klorkaliets omsättning till sulfat.
Ainnen uttvättades med kallt vatten, då en portion järnfritt alunmjöl
erhölls. Ur moderluten afskildes efter koncentrering ytterligare en mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
