Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4. Den 15 april 1919 - Ur mina anteckningar. Af Alf. Larson. II. Uran och radium ur kolm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
portion alun. Det mesta hade utfallit vid första afkylningen. Ur den
slutliga moderluten efter alunafskiljningen utfälldes först med klorkalk
större delen af järnet i form af basiskt järnsalt (gulockra), som glödgades
till rödfärg af mycket vacker färgnyans och hög täckningsförmåga (s. k.
engelskt rödt). Moderluten därefter behandlades under flera timmar vid
lindrig värme med ammoniumkarbonat, då kvarvarande järn, lerjord,
kalk m. m. utfälldes och uranen stannade i lösningen. Efter af filtrering
och uttvättning utfälldes uranen med kaliumhydrat såsom kaliumuranat,
hvilket affiltrerades, uttvättades och torkades. På detta sätt erhöll jag
2 gram kaliumuranat, efter beräkning motsvarande 1,6 8 6 gram U308^
1,5 9 % af den fullt utglödgade askan och 0,4 7 % af kolmen, d. v. s.
ungefär samma uranhalt som Mauzelius erhållit eller ungefär hälften af
Palmær-Jernbergs resultat. Jag kände då ej M:s analys, som utfördes
först några månader därefter och antog därför att jag vid nämnda försök
tappat bort en del af uranen. Nu hade nog icke all uranen utlösts vid
behandlingen af askan i avtoklav med svafvelsyra. Om det antages, att
uranen därvid utlöstes i samma proportion som öfriga baser i askan,
hvilket var 86,5 5 % af det hela, så skulle askans verkliga uranhalt hafva
varit 1,8 3 % -■- 0,5 4 % af kolmen. Men å andra sidan var antagligen det
erhållna ^kaliumuranatet icke kemiskt rent, utan höll mindre uran än
hvad som beräknades af formeln K2U207, hvarför det synes som om den
på detta sätt erhållna uranhalten skulle tämligen nära öfverensstämma
med Mrs analys. Någon bestämning afhalten U308 i kaliumuranatet
utfördes icke, enär det som sagdt antogs, att en del uran förlorats.
Antager man att M:s analys är riktig, torde väl flertalet af alla förut
på det vanliga sättet utförda uranalyser vara felaktiga, ungefår dubbelt
för höga, ett ytterst märkvärdigt förhållande. Eller skulle blott
uranbestämningarna i kolm vara oriktiga? Detta förefaller också otroligt.
Jag har ej utfört några urananalyser på kolm, men däremot ett stort
antal å carnotit på det vanliga sättet och därvid, sedan jag erhöll
kännedom om Mauzelius’ urananalys å kolm, gjort många kontroll bestämningar,
alltid med öfverensstämmande resultat.
Carnotit, sådan den förekommer i handeln, håller uran, vanadin,
järnoxid, lerjord, kalk och magnesia, kali och något kiselsyra, utom sand,
således ungefär samma hufvudbeståndsdelar som kolmaska, ehuru i olika
föreningar. Medeltalet af lerjord, järnoxid och uranoxidoxidul, hvaraf
de bägge förstnämnda kunna tänkas influera på resultatet af
uranbestämningen, var i de nyss anförda analyserna af kolmaska A, B och C och
af carnotiten (ett prof om 2 kg. från Blackwell, se nedan, som sålts för
att hålla c:a 2 % U308, carnotiten enligt mina bestämningar)
eller omräknadt på 100
/’ holmas kan, i carnotiten
Al2On 18,9 9 4,03 %
Fe2Ös 18,41 3,12 »
U308 2,2 8 1,8 6 »
Al2Og 47,8 8 44,7 4 »
Fe203 46,41 34,6 2 »
U308’ 5,74 20,6 4 »
100,00 100,oo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
