Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 5. Den 15 maj 1919 - Ur mina anteckningar. Af Alf. Larson. II. Uran och radium ur kolm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Ur mina anteckningar.
Af Alf. Larson.
II.
Uran och radium i kolm.
(Forts. fr. XXXI, 70.)
I Fresenius’, Anleitung 2ur quantitativen chemischen Analyse I, 6:te
uppl. 1875, sid. 152, finns angifvet att »i koncentrerad svafvelsyra löser
sig svafvelsyrad baryt i tämlig mängd, vid utspädning afskiljer den sig
åter». Då nu radium förhåller sig som barium i sina förgreningar, syntes
mig metoden god, helst det visade sig att rykande svafvelsyra (oleum)
löste bariumsulfat (samt äfven gips) i mycket större mängd än vanlig
66° syra, till flera procent. Det uppgafs då af Landin att en ton kolm
skulle hålla 2,4—5 mg radium, beräknad som bromid. Den engelske
fysikern, kemisten och specialisten på radium, B. J. Strutt, hade i ett
af Landin insändt kolmprof funnit 6,7 mg radiumbromid pr ton kolm.
Jag föreslog då att kolmen skulle rostas vid så låg temperatur att askan
ej sintrade samt att den därefter skuile behandlas först med öfverskott
af utspädd svafvelsyra vid c:a 150° under tryck för att utlösa alla i sådan
syra lösliga baser, hvarvid bariumsulfat skulle stanna kvar och anrikas
bland kiselsyran i askan. Om i medeltal askhalten hos kolmen är c:a 33 %,
skulle alltså den kvarblifvande kiselsyran efter behandlingen med utspädd
svafvelsyra hålla 7 —15 mg radiumbromid pr ton, d. v. s. lika mycket
eller dubbelt mera än carnötti, som nu är den förnämsta, i största mängd
förekommande och bearbetade råvaran för radium.
Radiumbariumsulfat skulle därefter extraheras ur kiselsyran med oleum. Ett försök
med 10 gram kolmaska gjordes på detta sätt och erhölls därvid enligt
Landins undersökning så mycket radiumbariumsulfat vid utspädningen
af oleumextraktet som motsvarade c:a 3 mg radiumbromid pr ton kolm.
För säkerhets skull besökte Landin och jag i december 1911 professor
C. Schiffner vid bergakademien i Freiberg såsom varande
Metallgesell-schafts i Frankfurt a. M. expert för radioktiva mineral. Han visade då
oss anteckningar om att han tidigare hade användt oleum för fraktionerad
rening af radiumbariumsulfat. Han erhöll också af oss ett prof af kolm
med 42,5 % askhalt, och ur detta extraherade han enligt Landins metod
radiumbariumsulfat till en mängd, som enligt analysattest från Schiffner af
den 11 febr. 1912 motsvarade 5 mg radiummetall eller 8,5 mg
radiumbromid pr ton kolmaska.
Såväl Schiffner som Landin utförde radiummätningarna med elektroskop
och uranoxidoxidul som enhet. Någon verklig radiumstandard ägde de
icke. Schiffner räknade enligt bref till mig af den 29/u 1913 med ett
radioaktivt förhållande mellan radium och uran — 1: 2,6 millioner och
Landin med 1 : 2 millioner, det senare på grund af priskurant (af april
1913) öfver radiumpreparater dels från E. de Ham i Hannover, dels
frän Henard rf- (7o., 4 rue de la Paix i Paris, hvilka angåfvo förhållandet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
