Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 5. Den 15 maj 1919 - Ur mina anteckningar. Af Alf. Larson. II. Uran och radium ur kolm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
som låg till grund för deras försäljningar af radiumpreparat, vara 1 : 2
millioner. Gmelin-Krauts handbok i organisk kemi, sista upplagan,
angaf också samma relativtal. Kadium forska ren B. B. Boltivood angaf
förhållandet till 1 : 1,8 mill.1
På grund af dess undersökningar ansågs det vara ekonomiskt lönande
att enligt Landins metod extrahera radium ur kolmaska. De produkter,
alun, rödfärg och uranat, som skulle erhållas enligt förut beskrifna sätt,
efter kolmaskans behandling med utspädd svafvelyra före
radiumextraktionen med oleum, beräknades täcka en stor del af kostnaderna, så att
radiumråsaltet borde erhållas billigt- Då ren radiumbromid då gällde
c:a 280 kr. pr milligram, skulle bearbetandet af kolm på detta sätt lämna
en mycket god vinst, så att vid förarbetandet av 1,000 ton kolm pr år
skulle uppstå en nettovinst af 370,000 kronor. Priset för den utbrutna
rena kolmen uppgafs af ingeniör Otto Undén, Gössäter, som under flere
år sysslat med brytning af kalksten och alunskiffer, enligt af honom
företagna försök att ur alunskifferlagren bryta kolm i och för sig, alltså
icke i samband med alunskifferbrytning, skulle blifva inclusive alla
kostnader 200 kr. pr ton, hvartill lades för frakter m. m. 25 kr. pr ton,
summa 225 kr. pr ton ren kolm.
För bildandet af ett konsortium med uppgift att anlägga och bedrifva
radium- m. m. tillverkning af kolm arbetades, men mötte åtskilliga
svårigheter på grund af misslyckandet af det stora förutnämnda kolmbolaget.
Som villkor för tillsläppandet af nödigt kapital härför uppställdes att en
svensk vetenskapsman skulle undersöka Landins metod och konstatera
dennas tillförlitlighet. Professor Palmær åtog sig efter någon tvekan detta
uppdrag. Ur ett parti af 25 ton ren kolm från Ulunda anskaffades af
mig 50 kg., hvarur Palmær tog ett generalprof, som undersöktes af
ingeniör V. Jernberg under Palmsers ledning, med resultat att askan
befanns vara så sammansatt som förut omnämnda analys C. å sid. 65 angifver.
Palmær bekräftade i hufvudsak i ett utlåtande af den 22 aug. 1913 att
metoden kunde utföras på angifvet sätt och erhöll, som också förut sagts,
bl. a. en halt af uranoxidoxidul i askan af 3,0 5 %. såsom medeltal af tre
analyser.
Bestämning af radioaktiviteten hos det erhållna råsulfatet utfördes af
fil. dr. fröken Naima Sahlbom samt till någon del af Palmær själf, som
äfven genomräknade resultaten. »De erhållna preparaten», säger Palmær,
»voro ej tillräckligt rika på radium för att tillåta mätning af enbart
gammastrålar, hvilket annars är det säkraste sättet. Vidare förelågo
produkterna i form av olösliga salter, så att mätning af emanationen
ej heller kunde med fördel användas. Därför måste man nöja sig med
att mäta totala strålningen från ett skikt af viss ytstorlek (en cirkulär
yta med 2 cm. diameter). Mätningen skedde medelst ett af Société
centrale de procluits chimiques, Paris, levereradt, för dylika undersökningar
afsedt elektroskop. Från samma firma hade äfven erhållits ett prof af
ren uranoxidoxidul, som tjänade som standard. Mätningen utfördes först
sedan preparaten lagrats en månad.» Som resultat erhölls vid »ett
1 Enl. American Journal of sciens, Serie 4, Bd. 25, sid. 297 (1908).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
