Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 7. Den 15 juli 1919 - Kaliproblemet i Nordamerikas Förenta Stater. Af Hj. Anderson-Tesch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
grus, sågspån, slaggall, asbestfiber o. d. fyllda röktorn hafva kommit
till användning. Sedimentering i rökkammare och kanaler, delvis
spärrade med nedhängande plåtar eller metalltrådar, användes i stor
utsträckning vid de amerikanska smältverken. Äfven centrifugering af
röken har på sina ställen kommit till användning. Samtliga dessa
metoder hafva visat sig mer eller mindre otillfredsställande, särskildt när
det gäller behandling af större rökmängder. Tvättvattnet förorenar
närliggande vattendrag, filtra tilltäppas hastigt och äro svåra hålla i
funktion. Sedimenteringskammare blifva för stora och dyra i anläggning
när det är fråga om större rökmängder. Den elektriska rökfällningen
har därför tilldragit sig den största uppmärksamhet, sedan den af dr
Frederick G. Cottrell bragts till en för storindustrien praktisk
användning. Utfällning af i såväl gaser som vätskor uppslammadt material
påskyndas genom dessa uppslammade partiklars laddning med
elektricitet. Härigenom sammansluta de sig till större aggregat, som
hastigare falla tillfölje af tyngdlagen.
De första bekanta försöken att använda elektrisk ström för att, fälla
ut i rök medförda småpartiklar utfördes 1824 af Hohlfeld, lärare vid
Tomas skola i Leipzig. Han fann, att en med elektricitet laddad tråd,
upphängd i en rökfylld flaska, hastigt skingrade röken och att en
motsvarande utfällning återfanns på flaskans botten och väggar.
Emellertid tillämpades detta rön ej i praktiken förr än Oliver Lodge år 1884,
oberoende af den föregående upptäckten, gjorde om densamma och
yrkade på dess tillämpning för aflägsnande af rök och ånga, ja för att
förhindra londondimman. Patent på ett tillämpadt förfaringssätt uttogs
af A. O. Wallcer i England och åtskilliga andra länder och försök i
större skala utfördes vid bly sm ait verken i Wales för att fälla bly röken
medelst ett system metalltrådar, laddade från en stor Winhurst
influens-maskin, och upphängda i smältverkens skorstenar. De då för tiden
tillgängliga elektriska apparaterna motsvarade emellertid ej
uppfinningens industriella fordringar, och arbetet öfvergafs såsom mindre
framgångsrikt. I England och Frankrike har man på sin tid gjort försök
med att skingra dimma genom utsändande af kraftiga Herz-vågor. I
de kaliforniska oljefälten användes en på samma princip grundad
metod för att separera emulgerat vatten från den råa oljan. För c:a 13
är sedan studerade dr Cottrell vid University of California olika
metoder för aflägsnande af de sura ångorna vid svafvelsyretillverkning
enligt kontaktmetoden och upprepade här Lodges tidigare experiment samt
blef öfvertygad om möjligheten att utveckla dessa till ekonomiskt
lönande metoder.
Dr Cottrells metod, som redan i den amerikanska facklitteraturen
benämnes Cottrellisering, framgår utan närmare förklaring af hans
patentritning (bild 1). Beroende på innehåll, volym och hastighet hos den rök
eller ånga, som skall behandlas, variera detaljerna i strömstyrka, elektroder
och andra anordningar. Rökgasernas inledning i Cottrelliseringskammare
framgår af efterföljande (bild 2) och en anordning för elektrodernas
upphängning af nästa bild 3. Genom dr Cottrells process tillvaratages, förutom
kaliföreningar ur röken från cementfabriker och masugnar, arsenik, bly,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
