Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 7. Den 15 juli 1919 - Kaliproblemet i Nordamerikas Förenta Stater. Af Hj. Anderson-Tesch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
mes, liksom smältans pulvrisering spelar en stor roli vid kalisaltets
utlakning. Omfattande undersökning häröfver, på hvilka jag ej här har
tillfälle ingå, hafva utförts af Bureau of Soils. Metodernas ekonomiska
förutsättningar torde vara af större intresse och följande kalkyl visar hur
kaliframställning ur alunit ställer sig under normala tider:
Kalkyl för framställning af kali ur Alunit.
Utbyte: (af 1 sht, 90 % Alunit).
1 K20 198 Ib. ( 89,8 k*, å $ 4: 00 $ 7:92
2 H2SO4(50’Be) 1,647 » (747 ») » » 6: oo » 3:44
3 A1203 666 » (303 » ) » » 3: 50 » 2: 33 $ 13: 69
Afverkningskostnad:
Mineralbrytning per ton .............................. $ 1: o o
Frakt till Mississippidistriktet........................ » 9: o o
Malning......................................................... » : 3 0
Bränning........................................................ » : 5 0
Svafvelsyreberedning....................................... » 1:00
Utlakning af kalisalt .................................... » 1:00 $ 12:80
De ur Aluniten framställda produkterna hafva sin största marknad i
östern och af vissa skäl anses det fördelaktigast att dit förlägga
tillverkningen. Af kalkylen framgår, att vinstmarginalen under vanliga
förhållanden på grund af den dyra frakten blir skäligen dålig. Under
krigsåren däremot, då det framför allt gällt att tillgodose ett oafvisligt
kalibehof och då priserna på aluminium, svafvelsyra och kalisalter varit
jämförelsevis höga, ha metoderna visat sig både praktiska och värdefulla.
Utvinnande af kali som biprodukt vid
Cementfabriker och masugnar
synes ha större förutsättningar att äfven för framtiden kunna lämna ett
godt tillskott till Förenta Staternas kalibehof. Svårigheten att
tillvarataga de fasta och flyktiga föreningar som medfölja gas, ånga och rök
vid industriella anläggningar, har länge varit föremål för allehanda
försök och experiment. Rökproblemet såsom sådant har gifvit upphof till
många uppfinningar, och hafva hygieniska motiv i hög grad härvid
medverkat. Cementfabriker, masugnar, smältverk och syrefabriker ha med
sin afTallsrök fördärfvat stora kringliggande områden, menligt inverkat
på växtligheten och på de kringboendes bostadsförhållanden. Flera
olika sätt hafva tillämpats för att motverka dessa olägenheter.
Tvättning af gaserna med »spray» eller i scrubbers är ett af de vanligaste.
Filtrering genom väfnader af olika material, eller genom med koks,
1 Priset beräknadt före kriget.
2 Endast en tredjedel af S03 i Aluniten är flyktig vid upphettningen.
3 Värdet af Aluminiumoxid är baseradt på Bauxit, som innehåller 60 % A12Ö3
och kostar $ 4: 75 per m.-ton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
