Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8. Den 15 augusti 1919 - Några siffror ur tillverkningsstatistiken för brännvin, maltdrycker och socker för tillverkningsåret 1917—1918. Af K. Arnell, E. Envall och O. Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
och sulfitbrännerier. Gäfleborgs län har 1917 — 1918 intagit främsta
rummet med 27,« % af hela landets tillverkning. Inom nedanstående
distrikt, af hvilka Mälaredalen omfattar Stockholms stad, Stockholms och
Uppsala län samt till Västergötland räknas äfven de i Göteborgs och
Bohus samt Älfsborgs län belägna brännerier, har tillverkningen 1917
—1918 varit fördelad på följande sätt:
Skåne..........................................vid 2 brännerier 4,4 procent
Västergötland.............................. »2 » 22,5 »
Småland................................... » 2 » 7,6 »
Östergötland.............................. » 1 » 0,8 »
Mälaredalen........................ ........ » 5 » 27,6 »
Norrland, Värmland och Dalarna »6 » 37,1 »
Den största årstillverkningen 2,357,974 liter af normalstyrka förekom
vid ett sulfitbränneri. Sulfitbrännerierna tillverkade 1917 —1918 63,2 %
af hela landets brännvinstillverkning. Vid nämnda brännerier inmäskades
301,751 kub. m. affallslut från sulfitcellulosafabriker. 3,050 kg. enbär
ha under tillverkningsåret inmäskats vid ett enbärsbränneri. Dessutom
hafva vid jästfabrikerna inmäskats
102,396 dt spannmål (råg och korn) samt
14,585 » melass.
Pressjästfabrikerna voro till antalet 8, af hvilka 3 också voro stora
brännerier med öfver 600,000 liters tillverkning af brännvin under året.
Vid pressjästfabrikerna tillverkades 3,365,674 kg. ren jäst och 3,863,358
1. brännvin af normalstyrka eller 87,1 kg. jäst på 100 1. n. st. Under
perioden 1/5—Vi o 1918, då fabrikerna uteslutande drefvos som
pressjästfabriker, blef utbytet i medeltal 28,5 kg. jäst och 35,1 1. n. st. ur 100
kg. inmäskad spannmål och melass. Förra året voro dessa siffror 30,1
kg. jäst och 28,9 1. n. st. Spannmålen bestod af råg och korn af i
allmänhet god beskaffenhet.
Under tillverkningsåret 1917—1918 har vid pressjästfabrikerna
inmäskats en betydlig mängd melass, nämligen, såsom ofvan uppgifvits,
1,458,500 kg. Däremot har något denatureradt, skattefritt råsocker ej
kommit till användning, hvilket varit fallet föregående tre
tillverkningsår. Såsom jästnäringsämne användes maltgrodd i växlande mängd,
tillsammans under året 336,962 kg.
Hvete, blandsäd, hafre, majs, potatis, betor, gråstärJcelse, manioJca eller
råsoeker hafva under 1917—1918 icke kommit till användning vid
brännvinstillverkningen.
Inköpsprisen å de inmäskade råämnena hafva i medeltal varit:
för råg för 100 kg.....................................kr. 35,50
» korn » » » .................................... » 31,76
» melass » » » ..................................... » 22,3 6
» maltgrodd » » » ...............,..................... » 31,5 0
» enbär......................................................... » 145,00
Uppgifterna å inköpsprisen på råämnen äro för tillverkningsåret 1917—
1918 de högsta sedan världskrigets början.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
