Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 10. Den 16 oktober 1919 - Om reaktionsförmåga i fast aggregationstillstånd. Af J. Arvid Hedvall - Något om framställning af formaldehyd ur metylalkohol. Af Bjarne Colbjörnsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
uppkommit, ehuru i ringa mängd, genom blott och bart tryck. En
blandkristallbildning utan temperaturförhöjning har däremot i intet fa]l
kunnat påvisas, ej ens i systemet bly-tallium, där densamma försiggår
med afsevärd hastighet redan vid 100°. Det är således fullständigt
uteslutet, att Spring kunnat genom endast pressning utan samtidig tem^
peraturförhöjning framställa de af honom uppgifna legeringarna.
Däremot kunna tydligen de i dessa system förefintliga kemiska föreningarna
väl ha bildats. Emellertid tycks redan en rätt obetydlig
temperaturförhöjning vara tillräcklig för att i så hög grad öka diffusionshastigheten,
att legeringar, fullständigt analoga med de genom smältning erhållna,
bildas. Så var redan en upphettning till 120° under fem timmar af ett
vid 5 000 atmosfärer pressadt stycke af vismut och tallium tillräcklig
för att ge de karaktäristiska blå blandkristallerna med 66,3 % TI på
kontaktytorna. Bronsskikt bildades på analogt sätt vid upphettning till
200° under 16 timmar; och 20 timmars upphettning af ett presstycke
af zink och koppar vid 400° var tillfyllest för att kunna påvisa en
tydlig zon af messing. Det framgår alltså af de Tammann-Masing’ska
experimenten, att väl föreningar men inga blandkristaller kunna ha bildats
vid de Spring’ska, tryckförsöken.
Denna metallernas förmåga att redan vid relativt låga temperaturer
bilda legeringar har äfven praktiskt utnyttjats. Galvaniseradt järn har
således framställts genom att upphetta järn-zinkpulver till 250°—300°.
Denna temperatur ligger c:a 120° lägre än systemets lägsta smältpunkt.
Äfven vid det senast uppfunna förfaringssättet att öfverdraga en metall
med en annan — den Schoop’ska, besprutningsmetoden — spelar
diffusionsförmågan mellan metallerna en stor roli. Genom en
efterbehandling af det öfverdragna metallföremålet under kort tid vid en
temperatur, som ligger afsevärdt under systemets lägsta smältpunkt, kan ett
ytligt legeringsskikt af önskad art åstadkommas. Schoop har i ett
flertal fall termiskt och mikroskopiskt klarlagt dessa förhållanden. Han
ställer slutligen i utsikt att enligt denna metod på ytan öfverföra vanligt
järn eller stål till specialstål genom behandling med krom, mangan,
wolfram, nickel o. s. v. Forts.
Något om framställning af formaldehyd ur
metylalkohol.
Föredrag i Kemistsamfundet den 25 april 1919.
Af civilingeniör Bjarne Colbjörnsen.
Sedan Hofmann år 1868 för första gången framställde formaldehyd ur
metylalkohol genom densammas förbränning med luft, under användande
af platina som kontaktsubstans, har nu öfver ett halft sekel förflutit,
under hvilken tid formaldehyden fått en alltmer vidgad användning
inom de mest skilda områden. Jag erinrar om dess stora betydelse som
antiseptikum och desinfektionsmedel, till framställning af de viktiga
trifenylmetanfärgerna, vidare till framställning af många mycket använda
läkemedel, t. ex. hexametylentetramin. Inom fotografien, textilindustrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
