Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 11. Den 17 november 1919 - Pyrogen sönderdelning af masut. Af Ossian Aschan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
Procent Eg. v. vid -f 15° C. Kokpunkt.
1) Bensiner ........ 4 omkring 0.7 70 intill 150°
2) Kerosin ......... 33 » 0.825 150—300°
3) Masut ......... 62 » 0.912 öfver 300°
Förlust......... 1
100
Masuten sönderfaller vid destillation med öfverhettad vattenånga i
Procent
Procent. Eg. v. vid -f 15° C. af råoljan,
Solarolja .................................omkring 30.0 0.870—0.875 18.60
Spindelolja, både lätt och tung... » 7.5 0.875—0.905 4.65
Maskinolja .............................. » 24.0 0.905—0.912 14.88
Lätt cylinderolja ..................... » 1.5 0.912—0.920 0.93
Återstod (s. k. goudron) ........ » 35.0 0.920—0.950 21.70
Förlust ........................... » 2.0 1.2 4
lOO.o 62.oo
Även masutåterstoden eller gotldron kan renas och destilleras med
öfverhettad vattenånga, då man erhåller tyngre cylinderoljor eller s.k.
viskos i ner, hvilka komma i handeln med olika, eg. vikt från 0,915 till
0,9 3 0. Icke renade högre cylinderoljor kallas nigroler.
Af bensiner särskiljer man vanligen 3 slag: petroleumeter med eg.
vikten 0.7 0—0.7 2, ligroin med eg. vikten 0.7 38—0.74 8 samt en
specialbensin, med hufvudsaklig användning inom gummitillverkningen, med
eg. vikten 0.7 4 0 — 0.7 5 0. På särskild begäran framställes också andra
bensiner t. ex. s. k. aviationsbensin, som destillerar mellan 13° och 65° C.
De vanligaste slagen af lysoljor (ur rysk petroleum) äro:
Eg. vikt. Kokpunkt. Flamningspunkt.
Meteor ........................ 0.810 150—280° 28°
Vanlig fotogen ............ 0.825 150—300° 28°
Pyronafta..................... 0.860 100°
På grund af sin ringa eldfarlighet användes pyronaftan i fyrtorn och
på skepp.
Ehuru man genom masutens förarbetning på här ofvan nämnda
produkter, nämligen lys- och smörjoljor, kan fördubbla dess värde, så är
världs-behofvet at’ dessa produkter så ringa, att sannolikt blott 10 % af
masuten vore behöfliga för ändamålet. Det uppstår därför den frågan, om
man ej kan finna en billig metod att bearbeta masuten och äfven råoljan
till värdefullare produkter, och härvid har författarens uppmärksamhet
riktats på en destruktiv destillation, åtföljd af kemiska omvandlingar i
motsats till den konserverande destillation, som blott har till ändamål att
med bevarande af materialets kemiska natur uppdela det i fraktioner med
önskade egenskaper.
Hvilka vid högre temperatur beständiga produkter kunna väntas vid
destruktiv destillation af masut?
Man vet, att vid torrdestillation af komplicerade organiska kroppar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
