- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Trettioförsta årgången. 1919 /
193

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 11. Den 17 november 1919 - Petroleum och stenkol. Af Astrid Cleve von Euler - Pyrogen sönderdelning af masut. Af Ossian Aschan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

193

verkningar. Men härifrån är dock steget långt till de synnerligen
kraftiga reduktionsbetingelser, som erfordras för att öfverföra hufvudmassan
af kolen till en bergoljeliknande produkt, och man torde med ganska
stor visshet kunna påstå, att dylika betingelser ej varit förhanden i de
stenkolsförande jordlagren.

Pyrogen sönderdelning af masut.1

Af Ossian Aschan. Ref. af A. G. E.

Ehuru petroleumindustrien i kvantitativt hänseende är en af nutidens
mest omfattande, rör den sig dock ännu med mycket enkla operationer;
nämligen destillation, särskildt förmedelst vattenånga, samt behandling
med svafvelsyra och natronlut. Den står således långt tillbaka för den
industri, som arbetar med stenkolstjäran och dess otaliga derivater,

Genom destillation och destillatens tvättning med syra och lut kan
man uppdela den ryska petroleum, hvarom det här hufvudsakligen är
fråga, i en mera lättflyktig del, bensin, och en mera svårflyktig, den
egentliga lysoljan eller kerosin; hvad som återstår kallas masut. Denna kan i
sin tur genom destillation uppdelas i mycket värdefulla produkter såsom
gasolja för framställning af oljgas och smörjoljor af olika slag, men allra
största delen af masuten användes som bränsle. Af rysk råpetroleum
användes ungefär hälften direkt till bränsle. Ehuru både råoljan och
masuten representera en betydlig energi -— 1 kilogram däraf ger 10 ä 11
tusen kalorier, hvaremot 1 kg. goda stenkol ger omkring 7,200 kal. —,
så är dock användningen till bränsle mycket oekonomisk, emedan de
redan genom destillation erhållna produkterna måste betraktas som
tekniskt värdefulla. Vid förbränningen kommer blott bränslevärdet till godo,
medan den organiska substansen förintas.

Följande tabell anger utbytet vid destillation af råolja från Balachaiiy.’J

1 TJeber die pyrogene Zerlegung der russischen Erdölresiduen (Masut). Neue
Richtlinien zur rationelleren Verwertung der Erdöle, von Ossian Aschan.
Öfversigt af Finska Vetenskapssocietetens Förhandlingar, Bd, LXl 1918—1919 Afd. A
N:o 7, Helsingfors 1919. Professor Aschan, som bland annat genom sina
omfattande arbeten öfver terpener och kamferarter inlaggt betydande förtjänster om
den organiska kemien, har genom ofvannämnda här knapphändigt refererade
afhandling anvisat en väg att ur petroleum utvinna bensol, toluol och framförallt
isopren, som ur många synpunkter är synnerligen beaktansvärd och för
kautschuksyntesen torde blifva af epokgörande betydelse. Aschans arbeten voro
egentligen afvslutade i november 1917 och afhandlingen färdig att tryckas i början af
1918, men förf. dröjde likväl med publicerandet i hopp att kunna erbjuda
resultatet af sina arbeten åt tyska regeringen och i utbyte erhålla lifsmedel för Finland,
hvilket likväl på grund af Tysklands egen nödställda belägenhet ej gick för sig,
och den politiska ställningen omöjliggjorde t. o. m. i gynnsammaste fall metodens
utnyttjande.

2 Råolja från olika fyndorter växlar rätt mycket i sammansättning, och de här
angifna talen motsvara blott oljan från Balachany på halfön Apscheron.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Oct 23 08:31:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1919/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free