Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 11. Den 17 november 1919 - Pyrogen sönderdelning af masut. Af Ossian Aschan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
Ol j gasen här således dubbelt så högt bränsle värde som stenkolsgasen och
äfven högre ljusvärde, men vid oljgasberedning af masut erhålles, såsom
vi sett, äfven andra värdefulla produkter, särskildt isopren, bensol och
toluol, och enligt författarens undersökningar kan man anslå isoprenhalten
i olj gaskondensat et till 2.5 4= %, samt dess halt af bensol till 24 % och
af toluol till 9 %. Både isopren bensol och toluol hafva betydligt högre
värde än oljgas, och förf. har beräknat att de vid oljgasberedning ur
masut vunna produkterna äro mer än 2 gånger så mycket värda som
masuten själf, kanske omkring 21/., gånger. Undersöker man nu, i hvilken
omfattning masuten skulle kunna användas till olj gasframställning, så
finner man, att en destillation af masut knappt torde ifrågakomma för sådanr
som begagnas till eldning på ångbåtar, lokomotiv, lokomobiler, och likaledes
måste man bortse från de mängder, som tjäna till framställning af
smörjoljor, alla slag samt åtskilliga tekniska produkter, men i sådana fall, där
masuten användts som bränsle i fabriker och i metallindustrien, där alltså
briinngaser äro bättre än fasta och flytande bränslen och
reduktionsmedel, där torde det ej möta alltför stora tekniska svårigheter att öfverföra
masut till oljgas; intet torde heller stå i vägen för en allmännare
användning af oljgas i gasmaskiner, och då uppstår den frågan, huru
mycket oljgas eller huru mycket masut som kan tänkas åtgå för sådana
ändamål. En ungefärlig uppskattning har gifvit det resultatet, att blott
10 % af masuten raffineras till smörjoljor, hvaremot hälften af
återstående 90 % fortfarande användes till bränsle i ångbåtar, lokomotiv,
lokomobiler ete, i hvilka en gasproduktion ej är möjlig; återstående 45 % af
hela mängden förbrukas då under förhållanden, som låta en destillation
till oljgas synas förmånlig.
Årsproduktionen af rysk petroleum uppgick för de 6 åren 1909—4914
i medeltal till 9,261,612 ton, och 45 % häraf eller 4,167,725 ton vore
alltså den mängd, som antingen såsom råpetrolinm eller motsvarande
mängd masut kunde komma ifråga till olj gasframställning. Af 100 delar
råpetroleum fås, såsom vi sett, 62 delar masut, och 4,167,725 ton
råpe-troleum motsvara således 2,584,000 ton masut. Af dessa kunna enligt
författarens undersökningar erhållas:
1,195,746,000 kbm........................... oljgas
4,186 ton ........................... isopren
68,463 »........................... bensol
12,558 »........................... toluol
11,499 » .......................... oljgasbensin
Dessa siffror visa hvilka mängder värdefulla produkter som kunna
utvinnas ur masut genom dess destruktion till oljgas och huru därigenom
masutens värde kan stegras till 2Y2 ggr dess ursprungliga. I afseende
på isopren, som har sitt egentliga värde såsom råmaterial för konstgjord
kautschuk, uppskattades, såsom redan förut framhållits, produktionen af
plantage-kautschuk för 1919 till omkring 300,000 ton, emellertid
hai-efterfrågan pä kautschuk under kriget stigit långt mer än man väntat, och
det tillskott däri, som kan beredas af isopren, torde därför blifva
välkommet i marknaden. Den ofvan nämnda isoprenmängden af i rundt tal 4,200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
