- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Trettioandra årgången. 1920 /
20

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2. 16 Februari 1920 - Kemistsamfundet - Till min flicka!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

borde komma i åtanke. Han föreslog, att man till Samfundets samtliga
medlemmar borde sända ett tryckt kort med anmodan att ingända bidrag.

Prof. Rosenberg ansåg ordförandens förslag vara godt och beslöt Sam-
fundet i epolighet därmed.

$ 9. Docenten Odén höll ett af talrika ljusbilder illustreradt, intressant
föredrag öfver »Fällningars struktur». Föredraget kommer att in-
föras i ett följande häfte.

Vid den talrikt besökta eftersitsen föredrog en af Samfundets »guda-
begåfvade» följande, af honom författade, expressionistiska kväde:

Till min flicka!

Mitt flickebarns kind är så rosig och acetylén,

hennes hår är som gammalsvenskt gult anilin.

Hvad charmant kloroform äga ej hennes nätta stilben.
och hur ädel är ej hennes auramin!

Beila donna! Ditt namn jag ej döljer för nyfiken skara.
AcetättikEster AmygDalin!

Kolossalt antimån om din heder skall alltid jag vara

du ansiktesros och »förgyllande skrin!»

Min trätjära tös! Jag dig lofvar och dyrt atmosvär
att dig följa, hvarthän du än styrer din kosa;

ja, äfven om färden till allotropikerna bär,

där af hettan visst allting lär starkt cellulosa.

Där finnas ock farliga urdjur att trotsa och döda:
aldehydran där slingrar sig helt ametyst,

och uti hydrosolskenet klarar man endast med möda
bromalen; han gör ej det ringaste knyst.

Men innan vi fara, vi skola förstås oss förgifta,

jag hoppas, vi därtill få snart elektråd!

Men var hygglig och låt ej cymålet för resan få skifta;
atropina mig ej, jag dig ber om anåd!

En liten oson jag hoppas du sedan mig skänker,
hans namn skall bli Vinsten, det är så spinätt.
Att kalla’n Kapelle, som visst isomorfadern tänker,
det tycker jag ej vore riktigt byrätt!

Din egendomlige Plagioklas-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 16 18:16:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1920/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free