Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3. 16 Mars 1920 - Om lignin och ligninreaktioner III. Af Peter Klason
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Jag skall här i korthet redogöra för lignosulfonsyrans förhållande till
salter af aromatiska aminer. Den lämpligaste basen för denna under-
sökning har visat sig vara S-naftylamin.
Är sagda reversibelt bundna sulfit aflägsnadt, så framkallar naftyl-
aminsaltet i sur lösning en vackert gul fällning. Detta är nu en högst
påfallande företeelse. Man har nämligen svårt att föreställa sig, att ett
vanligt sulfonsyradt ammoniumsalt skulle äga en dylik höggradig olöslighet.
I torrt tillstånd är saltet osmältbart men i fällningsvätskan smälter det
vid cirka 70? till en tjockflytande massa. I alkohol liksom sönderflyter
saltet till en degig massa. I fullt torrt tillstånd är det dock nära nog
olösligt däri. Amnilinsaltet visar tecken till kristallisationsförmåga, hvarom
kommande försök få afgöra.
Det ligger visserligen närmast att antaga, att saltet vore ett normalt
naftylaminsalt af lignosulfonsyra. Följande experiment visar dock, att
förhållandet är ett väsentligt annat.
Om saltet behandlas med utspädt alkali i lindrig värme, så går det i
lösning och naftylamin utfaller, alldeles såsom bör ske, om ett normalt
ammoniumsalt förelåge. Aflägsnas nu naftylaminet genom utdragning
med eter, erhålles en klar rödbrun lösning. Surgöres nu denna starkt
med saltsyra, så erhålles en gul fällning af alldeles samma egenskaper
och sammansättning som den ursprungliga fällningen. Frånfiltreras nu
denna och till filtratet sättes naftylaminklorid, så erhålles likaledes samma
gula kropp.
Dessa fakta kunna svårligen förklaras annorlunda än att komplexen
ROCH : CH. CHO föreligger i ligninet. Reaktionerna blifva då:
1. RCH : CH. CHO + HSO,OH =
2 RUH, . OH (S0,0H).CHO + Ci H, NE: =
— RCH,. CH (S0,0 NH; . C,, H,) CHO =
SÖK O zz
3. RCH, CH "OH. NH GC, H, — HO
Vi få sålunda ett inre ammoniumsalt med naftylamin kopplad till
aldehydkomplexen, så att det hela bildar en cyklisk förening hvilket för-
klarar såväl olösligheten i vatten och utspädda syror som färgen. Be-
handlas nu detta salt med alkalier, så spaltas ringen på två sätt. Dels
bildas alkalisaltet af syran:
RCH, . CH (CH : N C,, H;) 80; OH,
dels ock alkalisaltet af lignosulfonsyran själf och fri naftylamin. Det
är ju klart, att vid tillsats af en syra till det förra saltet, måste det
nämnda cykliska ammoniumsaltet regenereras, eftersom kopplingen sker
i sur lösning, liksom att samma cykliska salt måste uppkomma vid till-
sats af ett naftylaminsalt till den frigjorda lignosulfonsyran. Det må
emellertid nämnas att man icke med alla baser erhåller så gynnsamt
resultat. Reaktionen kan ock gå så, att kopplingen fullständigt spaltas.
Forts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
