Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3. 16 Mars 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Möjligheterna för en svensk skifferoljeindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SED OTID AA N DO RAN
FRÅN
SVERIGES
KEMISKA INDUSTRIKONTOR
UNDER RED. AF ING. OTTO CYRÉN.
II ÅrRG.
DEN 16 MARS 1920.
Innehåll: Möjligheterna för en svensk skifferoljeindustri. Sulfitspriten som förtäringssprit
Möjligheterna för en svensk skifferoljeindustri.
Genom remiss från Kgl. Kommerskollegium har Industrikontoret satts
i tillfälle yttra sig i denna för vårt land så utomordentligt viktiga fråga
och afläts den 14 februari följande yttrande.
Till Kungl. Kommerskollegium.
Genom remiss den 25 september 1919 har kollegiet anhållit om
Sveriges Kemiska Industrikontors yttrande öfver en utaf särskilda sak-
kunniga verkställd utredning rörande möjligheterna för en inhemsk till-
verkning af mineraloljor och svafvel m. m. ur den i olika trakter af
Sverige förekommande alunskiffern; och får Industrikontoret i anledning
häraf under åberopande af en utaf ingeniören Alf. Larson på uppdrag
af kontoret i ämnet utarbetad, härvid fogad promemoria anföra följande.
Skifferoljeindustrien synes i Skottland vara lönande, men däremot
icke så i Frankrike. Denna olikhet beror i huvudsak på den olika
mängd af olja och ammoniak, som kan utvinnas ur de skotska resp. de
franska skiffrarna. Då uttrycket »lönande» användes, må det anmärkas,
att detta gifvetvis gäller för de priser, som rådde före världskriget, resp.
för det fall att anläggningskostnad, driftkostnader och försäljningspriser
bibehölle samma proportion som före kriget. I Frankrike har emellertid
skifferoljeindustrien uppehållits genom tullskydd och på senare tider
enligt uppgift äfven genom direkt statssubvention. Det torde således i
nämnda land hafva ansetts som ett statsintresse att vidmakthålla sagda
industri.
I vårt land synas ofantliga tillgångar af skiffer finnas, hvilka gifva
ungefär samma (eller delvis något lägre) utbyte af olja och ammoniak
som de franska skiffrarna. De svenska skiffrarna äro emellertid å andra
sidan öfverlägsna de franska i hufvudsakligen tvenne hänseenden, näm-
ligen dels därigenom att brytningskostnaden för den svenska blifver betydligt
lägre och dels genom att de svenska skiffrarna hålla afsevärda mängder
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
