- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Trettioandra årgången. 1920 /
i18

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3. 16 Mars 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Möjligheterna för en svensk skifferoljeindustri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

svafvel som kan utvinnas. Härtill kommer den eventuella möjligheten avt ur
de svenska skiffrarna utvinna kalisalter m. m. Flera omständigheter torde
därför bidraga till att en svensk skifferindustri kan blifva mera lönande
än den franska. I detta sammanhang bör vidare framhållas att på senaste
tiden förslag framkommit att utnyttja destillationsresternas bränslevärde,
hvarigenom det ekonomiska utbytet ytterligare skulle förbättras.

Det statsintresse, som, då det gäller att få till stånd en svensk skif-
feroljeindustri, gör sig gällande, är enligt Industrikontorets mening fram-
för allt möjligheten till inhemsk produktion af oljor utaf olika slag.
Vikten af en dylik inhemsk produktion torde till fullo belysas af det
anmärkningsvärda förhållandet, att man i Nordamerikas Förenta Stater,
ett land som äger världens största kända förekomster af mineraloljor,
på senaste tiden synes rusta sig för en eventuell bearbetning av olje-
haltiga skiffrar.

Beträffande det stadium, hvaruti spörsmålet rörande bearbetning af
svenska oljeskiffrar för närvarande befinner sig, vill Industrikontoret
framhålla:

att frågorna om fyndigheternas mäktighet, halt af olja och andra
värdefulla beståndsdelar samt kostnaden för skifferns brytning synas
vara i stort sedt tillräckligt utredda; samt

att frågorna om bränsleåtgången vid skifferdestillationen och utvin-
ningen af råolja, ammoniak och svafvel likaledes i stort sedt synas vara
tillräckligt utredda.

Hvad som återstår att närmare undersökas torde i första hand vara:

destillationsresternas utnyttjande som bränsle;

råoljans kemiska sammansättning, fraktionering och raffinering (even-
tuellt, huruvida oljornas beskaffenhet kan afsevärdt påverkas genom olika
arbetssätt- och retortsystem); samt :

möjligheten att utvinna kalisalter och andra produkter.

Angående skifferns bearbetning i gasgeneratorer, hvarvid alstring af
värme och kraft blifver hufvudändamålet och hvarvid största delen af
skifferns värmevärde tillgodogöres, men däremot oljeutbytet minskas,
vill kontoret framhålla, att en sådan bearbetning kan tänkas lämplig
i åtskilliga fall och därför förtjänar beaktande, men att kontoret dock
för sin del anser att hufvudintresset vid en skifferindustri bör vara att
ur skiffrarna utvinna största möjliga mängd oljor.

För det fall att staten skulle understödja sträfvandena att få i gång en
svensk skifferoljeindustri, hvarför enligt Industrikontorets mening, såsom
af det anförda framgår, starka skäl torde tala, vill Kontoret framhålla,
att det gifvetvis vore af den största betydelse att de erfarenheter, som
på olika håll blifvit samlade, blefve sammanförda, så att icke samma
experimentarbeten med onödiga kostnader verkställas på olika händer.

Slutligen vill Industrikontoret hänvisa till det blifvande bränsleinsti-
tutet som ett lämpligt organ för vidare utredning af den föreliggande
frågan.

Stockholm den 14 februari 1920.
Sveriges Kemiska Industrikontor.

a

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 16 18:16:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1920/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free