Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3. 16 Mars 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - P. M. angående den svenska skifferoljeutvinningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
pr år erhållas 2,250,000 kg råolja och 350,000 kg ammoniumsulfat
och af raffinerade oljeprodukter enligt ofvanstående proportion:
[YEN Ye EDA pr RS ARR OA 123,750 kg
PRAO HR OLJNS bike io börda 663,750 »
KORS IA ststerrie ke 776,250 >
asfalt och beck .,....... 460,250 >»
De sakkunniga räkna eventuellt med råoljans förarbetande blott till
bensin och brännolja, men då en sådan kalkyl ställer sig mycket oför-
månligare än med råoljans fraktionering till nyssnämnda raffinerade
produkter, lämnas här den förra eventualiteten ur räkningen. Dock bör
anmärkas att de sakkunniga icke visat att raffineringen kan med fördel
utföras. Detta torde ej heller vara säkert, enär skifferoljorna hafva
benägenhet att becka sig vid raffineringen med användande af de för
mineraloljor vanliga raffineringssätten. Beträffande ofvanstående utbytes-
siffror och raffineringen af oljorna har på begäran byråingeniören vid
Statens järnvägar FEinar Molin, som är sakkunnig rörande mineraloljor
i allmänhet och som äfven arbetat med svenska skifferoljor, meddelat
de upplysningar, som finnas intagna i bilaga 2. Då det icke bör abso-
lut bestridas att någon annan raffineringsmetod kan utarbetas, som
lämnar de af de sakkunniga angifna utbytena, så räknas i det följande
med detta. ;
Förut har anförts de sakkunnigas uppgift om att Kinnekulle- och
Nerikesskiffrarna skulle hafva ett bränslevärde af 2,265, resp. 1,932 v.
e. pr kg. Här räknas blott med det senare värdet. Nu är råoljans
bränslevärde 9,300 v. e. pr kg, alltså skulle pr 100 kg skiffer i form
af råolja erhållas 4,5 .9,300 = 41,850 v. e., medan 100 kg skiffer hålla
193,200 v. e.
Utbytet af skiffern i kalorier skulle alltså blifva högst 21,6 2. Redan
af detta ringa värde torde framgå, att ifrågavarande metod för skifferns
tillgodogörande borde kunna betydligt förbättras, då c:a 782 af dess
bränslevärde förfares. Men då de sakkunniga säga, att den som bipro-
dukt erhållna gasen från destillationen af skiffern icke är tillräcklig för
driften i sin helhet, utan att 3022 mera skiffer måste brytas än som
erfordras för skifferoljeframställningen (sid. 277), blir värmeutbytet i
form af oljor ur skiffern ytterligare nedsatt i proportion 1,3: 1 till 16,6 2
och förlusten därigenom ökad till c:a 832. En betydande del af denna
förlust ligger i den skifferkoks, som återstår efter skifferdestilleringen
och som af ingeniör Sven V. Bergh (se längre fram) angifves hafva ett
bränslevärde af 1,020 v. e. pr kg, således c:a 502 af skifferns, samt i
skifferns svafvelhalt, hvarmed de sakkunniga i sina kalkyler ej räknat.
Med det oljeutbyte, som de sakkunniga räknat med, blir resultatet i
detta hänseende ytterligare nedsatt till c:a 14,5 tillgodogjord effekt i
oljorna och asfalten af skifferns bränslevärde.
I det följande skola de sakkunnigas kalkyler vidare granskas, hvarvid
det får ihågkommas, att de äro uppgjorda under förra hälften af 1918.
Sedan dess hafva priserna å såväl materialier som arbete icke fallit, utan
åtminstone hvad arbete beträffar ökats, hvarjämte produktpriserna nedgått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
